United States or Comoros ? Vote for the TOP Country of the Week !
När ingen nu förmådde nämna älskarns namn, Framstod Rutilius, prokonsulns skrifvare, De kristnas hätske ovän, och begynte spotskt: "Ej första gången hör jag ord som hennes nu, Jag hört dem hvarje gång, jag öfver kristna dömt. Vid Herkules, hon är af denna blinda sekt, Som mänskor hata, som de sälla gudar sky. Och vilseförd af Galileens svärmare, Har den på korset döde hon till älskling valt."
Aftorkas skola då i frid Lycksaligt och till evig tid De många kristnas tårar, När Gud vill själf sig låta se Och ymnig bot och läkdom ge De hjärtan, världen sårar. Kristus, Kristus, Så han kallas, Som är allas Bot och hugnad. Där han finns, är sorgen lugnad.
Guldets onda elementarande kristnas icke, förrän han bundits i kyrkans band; då varder han ängel, som ur ymnighetshornet välsignar jorden.
Friska och sjuka böjde sina huvuden vid dopfunten och emottogo det bad, genom vilket de skulle vinna nåd hos de kristnas gud. Mången sjuk, som nyss döptes, fick snart som döende åtnjuta den sista smörjelsen. Med vin och vatten läskades torkade gommar, med tröstens ord förtvivlade sinnen. De främlingar, som voro friska, uppmanades att fatta spadarne och gräva en grav åt de döda.