United States or Jordan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och när de kommo till Jordan, begynte de hugga ned träd. Men under det att en av dem höll på att fälla en stock, föll yxjärnet i vattnet. Då gav han upp ett rop och sade: »Ack, min herre, yxan var ju lånad.» Gudsmannen frågade: »Var föll den i?» Och han visade honom stället. Då högg han av ett stycke trä och kastade det i där och fick så järnet att flyta upp.
Där hade sorgerna legat gömda i långa, långa år, som i en likkista. Nu stego de döda minnena upp. Förtrollningen var löst. Nu fick den olycklige äntligen fram vad han så länge förgäves sökt. Han fick gjuta ut sitt överfyllda hjärta, men ej i sönderslitna suckar och brutna rop, dem ingen förstod, utan i fulla toner och rena harmonier.
Anna hade vid moderns hjärtslitande rop farit upp i sängen. Hon stirrade med slöa blickar på männen, som kommo med båren. Därpå sjönk hon utan ett ljud tillbaka mot kudden en välgörande vanmakt beröfvade henne för en stund medvetandet af den sorgliga verkligheten. Brefväxling med de små. Lösning af prisuppgifterna i Barnavännen 1904. N:o 1. Skalbagge, luften, humlor.
Modern reser sig långsamt upp och stirrar under tystnad på de fyra männen. Men så falla hennes blickar åter på båren och med ett förnyadt rop slår hon kappan åt sidan och kastar sig på knä bredvid sin gosses stelnade kropp. Där ligger Frits liksom sofvande med hufvudet hvilande på den grönskande bädden.
Vid fröken Alexanders rop ryckte han till, stannade för ett ögonblick, skakade på huvudet och fortsatte i ökad takt. Fröken Alexander följde honom med blicken, så länge han var inom synhåll. Och hon vände sig till generalagenten, sägande: Medgiv att samvetet är en besynnerlig inrättning! Somliga anse, att samvetet är rädsla för straff, men det tror jag inte mycket på.
Men hon begrep ej ens då hvad meningen var. Hon kom fram till Alma och fattade hennes utsträckta hand. Alma gaf till ett rop af skrämsel och drog handen undan, men i nästa ögonblick skrattade hon åter. "Du är en toka. Der är dynan!" Hon lade den på Minas arm. "Gå nu!"
Redan på aftonen av den dag, då underrättelsen om Julianus' död hade hunnit till Aten, voro folkmassor i rörelse, som strömmade till det prokonsulariska palatset och med höga rop fordrade, att Krysanteus skulle häktas som Karmides' och Simon pelarhelgonets baneman.
Det blev aldrig något slut på det långa tåget av hjässor med den apostoliska hårkransen och av svarta eller vita slöjor. Kåporna voro nedstänkta. Det hade varit lång färd från Sko och Sigtuna, från Gudhem och Varnhem, från Alvastra och Nydala. Slamret av träsulorna, som voro bundna under skorna, överröstades av pilgrimernas rop. Kyrieleis! Kyrieleis!
Och hela Israel, som stod runt omkring dem, flydde vid deras rop, ty de fruktade att bliva uppslukade av jorden. Men eld gick ut från HERREN och förtärde de två hundra femtio männen som hade burit fram rökelse. Och HERREN talade till Mose och sade: »Säg till Eleasar, prästen Arons son, att han skall taga fyrfaten ut ur branden, men kasta ut elden i dem långt bort, ty de hava blivit heliga.
Varför lägger du då ut en snara för mitt liv och vill döda mig?» Då svor Saul henne en ed vid HERREN och sade: »Så sant HERREN lever, i denna sak skall intet tillräknas dig såsom missgärning.» Kvinnan frågade: »Vem skall jag då mana upp åt dig?» Han svarade: »Mana upp Samuel åt mig.» Men när kvinnan fick se Samuel, gav hon till ett högt rop.