United States or Benin ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Och låta dem tro, att vi varit rädda för dem!" fortsatte en liten soldat med lyftad näsa. "Ja, vi välja officerare", ljödo flere röster; "hvem blir general?" Innan denna fråga hann besvaras, tilldrog sig en händelse, som gjorde ett svar onödigt.
Utan att göra sig reda därför kände hon instinktivt, vilket intryck hon strax vid första ögonkast gjorde på mannen framför henne. Jag har sett er förr, sade han långsamt, liksom ofrivilligt. Det var vid näst sista revyn. Ja, herr general.
Där satt hon nu, glad och förnöjd, i den långa, gula soffan mitt emot kaminen bredvid sin väninna Madame Tallien, och hörde på de vitsar och kvickheter, kavaljeren, som lutade sig över sidostödet, uppvaktade dem med. Det var »vännen» Hippolyte Charles, favoriten, som general Bonaparte på sin tid med så skandalös eklat jagat från sitt högkvarter i Italien, och som sedan tack vare hans frus fortsatta protektion i
De andra svarade icke. Junot böjde sig ned och klappade sin häst på halsen. Nu är alltså den vägen till England stängd! suckade han. Det blir er sak, general, att finna en annan. Ja, det blir min sak att finna en annan, upprepade Bonaparte häftigt, på en gång stolt och bittert. Det var min sak att erövra Egypten, för att Kléber skulle spela udda och jämnt om det, och Menou förlora det.
Pompowski förde handen till pannan. »Här, herr general, här innanför. Mitt land är fantasiens förlofvade land, idéernas himmelska rike.» Generalen gick fram till ingeniören och i det han lätt slog honom på skuldran sade han: »Utmärkt, unge man! Men låt mig få slippa in i ert land ett ögonblick. Glänta litet på den dörr, som för in till er nya Golfström , den som ni nämnde under föredraget.»
Då grep ingeniörens häftiga, impulsiva humör honom, han sprang upp och ropade: »Hvad jag är, herr general! Jag är ingen Krösus nej, jag är mera än så jag är kung . Jag är kung i ett land, där allt skiner och lyser. Där alla stenar äro af bländande opal, safir och rubin, där alla träd och blommor äro vuxna af guld och silfver, där fåglarne skimra som morgonens purpurglöd.
Han kan äfven vara sitt fosterland till tjänst i en kris, som Richard Morris, den framstående köpmannen i Filadelfia, hvilken kom general Washington till hjälp vid revolutionen, eller, såsom i vår tid, våra bankirer, hvilka vid flera kritiska tillfällen bisträckt regeringen med sitt guld för att afvända en öfverhängande olycka.
Mitt i sin förvirring märkte hon det och sökte fatta sig. O, Gud, ropade hon, när skall då detta olyckliga land få fred! Du tycks taga dig reservarméen särdeles när, min kära kusin. För ögonblicket går det ingen nöd på den. General Bonaparte, tillade han spotskt, låter nog Masséna och Moreau raka kastanjerna ur elden. Edmée knep läpparna hårt samman.
Då stod Wibelius vid sitt domarbord, Och där låg Sveriges lag. Han sänkte tungt sin hand uppå dess pärm, Hans blick, på boken fästad, lyste klar: "Herr general, här ser ni ett beskärm För dem, ni hotat har. Här är vår vapenlösa trygghet än, Vår lag, vår stora skatt i lust i nöd; Er härskare har lofvat vörda den, Den vädjar till hans stöd.
Bläckhornet är fältlägret och er själ det mynthus, hvarur ni i guld betalar den rika solden åt er trogna skara. Så leker ni som barn med tennsoldater och bryr er litet om, hur det ser ut i statens stora, sönderfallna hushåll. Men säg, herr general, hvem är väl då motståndaren, som så upptar er omsorg, att för alt annat blind ni är?