United States or South Georgia and the South Sandwich Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Alla dessa koncessioner har jag visserligen sökt i mitt namn, men detta gjorde jag endast för att förhindra spekulanter till osunda företag. Alla äro nu i mina händer. Med ers majestäts tillstånd vill jag förvalta dem uteslutande för statens räkning och tillse att de ej falla i orätta händer. Men ingen belöning i mynt för mitt arbete.» »Tack, min tappre, gamle general.
Och hon fortsatte att läsa, tills Tomas plötsligt reste sig, fattade hennes hand, smekte den, kysste den. Godnatt, sade han endast. Hans röst var grumlig; han kände det som om gråten ville fram. Och han gick. Modern satt kvar i tankar och lät boken falla ned mot knäet. Tomas hade aldrig förr brukat kyssa hennes hand. Tomas gick ute i snön. Den gamle mystikerns ord ringde honom ännu i öronen.
Smycka skall min dotter sig i dag, Hon, den skönsta utan prydnad, skall Nu till prydnad skönast bli också, Att, då furstefalkens öga sen Våra tärnor spanar ungdomsgladt, Det må dröja vid Nadeschda snart Med en blick, som blir vår hyddas ljus, Blir ett solsken för vår framtids dar." Så han sade. Stum en vingad stund Stod hans dotter, mot den gamle spotskt Hennes bruna ögas vrede flög.
Vid orden »far» och »gamle Carlsson» blev han mycket vek och erinrade sig sista begravningen han övervarit. Här hade han glömt bort vad psalmisten sjöng och måste upp och leta efter testamentet i sin kista.
Över gungstolen hängde ett par grå byxor, och på fönsterposten fanns ett bläckhorn med gåspenna, och en bok med vitt papper omkring pärmarna, på vilken stod skrivet ett namn. Herr Lundstedt, vars nyfikenhet var väckt, stack in två finger och makade boken så att han kunde läsa namnet, och hans glädje blev obeskrivlig, när han läste sin gamle skolkamrats namn.
Furst Voldmar ser sig om och ser Den halmomgördlade på nytt, Och dubbelt harmfullt väcks hos honom minnet opp Af hennes bild i skogen nyss: "Hit", ropar han, "du halmnymf, gräsbekransade, Kom hit! En brud jag loft en gång Min slaf, min gäck, min gamle portvakt, min Andrej, Och du skall bli hans sköna val." Den sköna flickan hör sin furstes bittra ord Och blickar stel af fasa opp.
Harmen lämnade rum i hans hjärta för tonernas välde, Tankar på tider, som flytt, uppvaknade; gladare känslor Fyllde hans barm, och man hörde omsider hans väldiga stämma Djupt med sin bas frambrumma en strof, ledsagande dottren. Men då hon slutat visan och blott med lekande händer Rörde tangenterna än till försvinnande, lätta ackorder, Reste den gamle sig opp från sin stol.
Men fullare ljöd sången, kraftigare klingade orden, ordets makt besegrade jernets. Maktlös fällde Tuoni den mot rofvet sträckta handen. Ynglingen slog upp sin blick. Hotande ljöd Kalmas stämma i dunklet: "Ha du gamle deroppe, öfvar du ännu dina trollrunor? Din makt skall dock snart se sitt slut". Men i båten satt Kalmatar.
Vid dessa sista ord, som åtföljdes af en kulen ryck af hufvudet ned mellan axlarne, öppnade han lyktan och utblåste elden, hvarvid han på en gång röjde sin bekantskap med lurendrejeriets hemligheter och liksom af tjänstfärdighet förekom den gamle.
Efter dessa anordningar tog kaptenen vår gamle kund i handen och förde honom ned i kajutan, hvarest en god brasa i kaminen och den ångande lukten af varmt toddy gjorde ett ljuft afbrott mot kölden och mörkret på däck. "Stiltje och läsegel!" började han nu; "jag ligger här som i en säck, och innan dagningen simma väl kronans båtar kring mig som ålar kring en rutten fisk.