United States or Burundi ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han lade armarna i kors och stirrade husbonden rakt i ansiktet, hans uppsyn påminde om den stora grågula hundens. Och J. A. Broms blev rädd. Han stannade vid disken. Ska inte fabrikörn gå in till Sörman, så kommer jag med kaffet. Är det jag, som generar? Liter-Pelle sprang upp och bugade. Mjukaste tjänare. En fattig fan ska aldrig sitta i vägen för en rik.
Han vände sig om, men i detsamma stupade Sörman nedför trappan. Broms vek åt sidan, kände ett kraftigt slag under vänstra bröstet och föll. Låt mig inte glömma mumlade han. En docka, en docka Han kunde icke förstå, varför han låg där på gatan, och varför Sörman låg där. Men det bekymrade honom icke stort. Han var endast ängslig, att han skulle glömma dockan.
Och mor min fick dansa på gatan, tills hon blev med barn och hamna' på inrättningen Det är inte Broms nu, sade Abraham fogligt. Det förstås. Men Bromsens arvingar Säg, finns det fler än Ohlsson, som misstror oss? Det vet jag inte. Jag talar för mig själv. Fast det kan ju hända att det finns. Sörman? Enok Ebenezar Ohlsson spottade över axeln. Den!
Om hon därmed menade prosten eller Hagelin är obekant och kan också göra detsamma. Den pratsjuka gumman utstöttes ur församlingen och med henne följde många madammer och en eller två fruar. Bland dem, som övergingo till sekteristerna, var även plåtslagare Broms. Det var en betydande förlust för statskyrkan.
Vilket den allvise guden för min och sin och allas vår skull förbjude! Ja, vad duger vi till? frågade Krok. Duger? Duger! Nää tillade han lågdraget och spakt. Nej, det kan du ju ha rätt i Kroks bodde en trappa upp, Broms två trappor. På nedre botten hade Julius Krok öppnat en maskinaffär.
Var tänker du göra av barnet? frågade Broms. På Barnhuset! skrek skomakaren. Vad tänker du göra med din hustru? På fästning! skrek skomakaren. Ska du verkligen väcka förargelse i församlingen, kära Hagelin? Kära gamla Hagelin! Ska du göra oss till spott och spe för hedningarna?
De stannade i växten som martallar, de fingo aldrig kött på benen, och musklerna voro mjuka och slankiga som vadd. De sökte trösta sig själva och varandra med att tala om "engelska sjukan", som kan läsas bort eller smörjas bort. Men det var klen tröst. Gubben Broms å sin sida bjöd på andra tröstegrunder. Han stack fram sin högra hand, som verkligen var stygg att skåda, och sade: Ser madammen?
Han försökte gå ifrån honom, men ynglingen följde flämtande och rörde vid hans rockärm. Fabrikörn bara en sak till. Är det fabrikörns allvar att madam Ekman ska bort från Tre Remmare? Bort! skrek Broms. Hon har stulit Ska inte fabrikörn ha någon barmhärtighet Jag? Jag? Jag, som kunde ange henne Är det fabrikörns allvar? Så sant jag lever, svor J. A. Broms för tredje gången denna dag.
En skön kviga är Egypten; men en broms kommer farande norrifrån. Också de legoknektar hon har i sitt land, lika gödda kalvar, ja, också de vända då om och fly allasammans, de kunna icke hålla stånd. Ty deras ofärds dag har kommit över dem, deras hemsökelses tid.
Då han såg mig komma, hälsade han vänligt god morgon och jag sade: Hur står det till med Karlsson i dag? Jag hade nämligen hört, att han varit i staden några dagar förut. Drängen svarade: Tack, gott! och jag tillade omedelbart: Kan Karlsson skaffa mig en broms? Skall han vara levande? sade Karlsson. Ja, sade jag, och han skall ligga i en tom tändsticksask. Titta in i kväll, sade Karlsson.