United States or Slovakia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och där nojsades. Fy skäm ut sig, sade Broms. Han stakade sig ut igen, och drängen, som följt en smula slokörad, hjälpte honom upp i åket. Ska ni leva så? frågade Broms. Någe roligt ska en väl ha, sade drängen. Mannen hennes sitter på fästning, så hon kan väl behöva någe roligt, stackare. Broms svängde piskan och höll sig rak och tapper hela allén igenom.
Det är den bästa och största broms jag sett sedan 1892, men den sommarn var också varmare än den här. Den bromsen, som jag såg 1892, slog sig en gång ned på en häst så att han, hästen, blev svankryggig. Den här bromsen har jag följt med ända sedan i våras. Han är liksom en bekant till mig och jag skiljes icke gärna ifrån honom. Hur mycket kostar han, sade jag.
Här sitter jag och pratar och jag, som var kommen för att fria Jag kunde nog se det, sade hon och nickade förnumstigt. Ingenjören är så vådligt fin, så Nå ? frågade han en smula ansträngt. Hon nickade igen. Jo, om det är så, att ingenjören vill, så J. A. Broms hade ju en hel del att invända mot sin dotters val. Men Marie var van att sköta sig själv.
Broms smög sig ut i salen, stängde förmaksdörren och tände salslampan. Med eldgaffeln i hand gick han bort och öppnade dörren. Den inträdande tog ett hastigt steg åt sidan. Slå mig inte, slå mig inte, då går det galet. Det var Benjamin Hagelin. Han flämtade, och hans ögon hade en het glans, men det feta, skägglösa ansiktet var blekt som vanligt.
De körde upp till Backarna. Skrindan fastnade i snön och barnen måste bäras i säckar upp till huset. Själv måste faster Mimmi söka ett par timmars vila, benen bar henne icke längre. Borgmästaren övertog befälet, understödd av Broms, som äntligen återvunnit fattningen. Julius Krok blev emellertid den verklige ledaren.
Ack, vad kunde det göra svåger Broms? Han var rik, han. Och hade dessutom bara ett barn, under det att Rothen hade åtta. Elis Eberhard blev svart om händerna, men det fick mor tvätta av, hon skulle också ha något att göra. Roth satt framför kaminen varje ledig stund, och de voro många. Han varken läste eller tänkte.
Jag tände en cigarr och njöt av naturens stora stillhet. Då kom en ensam man uppför trappan till verandan. Han bar en strut i handen. Det var stalldrängen. Han stannade mitt framför mig och sade så högt, att det hördes genom hela huset: Här har jag en ny broms, men den får herrn ge 3 kronor för, för den är dubbelt så stor som den andra.
Då Louise hörde, att han sov, steg hon upp. Hon gick ut i salen och ordnade möblerna, som kommit i oordning. Hon flyttade in fåglarna från tamburen, ställde dem på sin plats och höljde över dem med en tunn schal. Hon gick vidare in i förmaket och ordnade. Då hon såg mormoderns porträtt och den stora familjebibeln, kom hon att tänka på morfadern, gubben Broms.
På nedre botten fanns det butiker med jättestora fönster. Och under takstolarna fanns det en torkvind större än faster Mimmis. Mot tre riksdaler i veckan upplät han denna vind åt brödraförsamlingen, som icke längre rymdes i skomakarverkstaden. Själv hade J. A. Broms sällan tid att åhöra Hagelins tämligen långdragna predikningar. Men han sände sin hustru, sin dotter och sina gesäller upp på vinden.
Fabrikörn ska val stiga in, ropade krögerskan. Sörman sitter i gråa rummet och tittar i kladden. Men en så fin kassa som i kväll ha vi inte haft på länge J. A. Broms steg in. De närmaste makade sig åt sidan, så att han fick fri väg fram till lilla dörren. Men nästan på tröskeln till grå rummet satt Liter-Pelle.