United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !


Du bor ju dock mitt ibland oss, HERRE, och vi äro uppkallade efter ditt namn; övergiv oss icke. säger HERREN om detta folk: detta sätt driva de gärna omkring, de hålla icke sina fötter i styr. Därför har HERREN intet behag till dem; nej, han kommer nu ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder. Och HERREN sade till mig: Du icke bedja om något gott för detta folk.

Här fanns ett folk i Suomis land, Det finns ännu: vid sorgens hand Det lärt att bära öden, Det känner intet offer svårt, Dess mod är tyst, dess lugn är hårdt, Dess trohet trotsar döden, Det är det folk, vi kallar vårt.

Fram! ljöd massans skri till den glesnade soldathopen, som, lutad mot spjuten eller förbindande sina sår, stod i mynningen till en av gränderna. Varför dröjen I? Vilka fega uslingar! Vi borde stena dem, skreko kvinnorna. Soldaterna avvaktade förstärkning. En centurion hade ilat till biskopen för att begära friskt manskap. Snart utbredde sig också ett rykte, att palatinerna voro i antågande.

Hermione vart synbart förvirrad, mycket mer som Klemens var närvarande och med sin sorgsna tystnad förebrådde henne denna tvekan. Eusebia omfamnade Hermione och besvor henne att lyssna till våra ord. Och likväl, min fader, framhärdade hon i sin vägran ... Och sedan? Vi måste anlita det yttersta medel, som stod oss till buds.

Med teckning. "God dag, god dag! Hur kan ni ? Nu komma vi här båda två och tänkte att er frukost ge. Välkomna är vi, kan jag se, ty god aptit ni alltid ha' precis som vi, ja, det är bra. Vi två ha' ätit mjölk och bröd, att oss går ingen nöd. Ni, stackare, fått vänta ni, men nu skall kalas här bli, ty utaf blad och strå och blom vi samlat ha' en rikedom."

trädde husbondens tjänare fram och sade till honom: 'Herre, du sådde ju god säd i din åker; varifrån har den fått ogräs? Han svarade dem: 'En ovän har gjort detta. Tjänarna sade till honom: 'Vill du alltså att vi skola åstad och samla det tillhopa? Men han svarade: 'Nej; ty kunden I rycka upp vetet jämte ogräset, när I samlen detta tillhopa.

Förnuftet är en Guds gåfva, som höjer menskan öfver djuret; skall menskan förnedra sig till ett djur genom att vräka Guds gåfva? Vi tro sålunda almanackan utan att sjelfva veta något om planeternas rörelser. Ja, svarade vännen, vi tro, der vi icke känna att vårt förnuft tar emot. Mitt förnuft har icke rest sig mot almanackan.

Denna resumé ger blott fabelns kontur. Den säger inte, hur mycket Mörnes novell innehåller af lefvande åskådning omsatt i diktens form. Vi förnimma genom de stilla orden, den klara, kärnfulla stilen ett patos af sällsynt äkthet. Dess rötter äro kärleken till hembygden och dess folk, diktarens behof att tala för dem, öfver hvilka skuggorna falla.

Ynglingen Jönsson . Lillemor Jönsson! Ärade Fröken! Ni har alldeles rätt i alltihop men har fått den världsliga nåden galen. Detta slag av nåd är nämligen av många slag. 1:o ha vi den kungliga nåden. Denna nåd består stundom i ordnar, vilka vid festmiddagar och andra livets högtider hängas utanpå hjärtat. Ju flera ordnar en varelse har, desto bättre människa är han.

Ty det var från henne, som denna ständiga ström av lycksalighet utgick. Hon hade verkligen återvänt till livet, hon kände sig frisk, hon levde under stora, gamla träd och i ett överdåd av blommor. Hon hade oss alla omkring sig, och ingenting störde hennes ro. gick hon en afton med mig genom den långa gången, där vi ingen mötte, och där vi därför gingo helst.