United States or Guinea-Bissau ? Vote for the TOP Country of the Week !
Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss. Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke. Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.
Sedan Nymark gått, sträckte hon åter ut sig på soffan, tryckte ansigtet mot dynan och slöt ögonen. Hon kände sig hvarken trött eller sömnig, tänkte på ingenting och bekymrade sig ej öfver något. Men hjertat slog, ansigtet glödde och en ljuf känsla fylde hennes barm. "Mamma," hviskade Arvi sakta bredvid henne, "är mamma vaken?" Alma spratt upp. "Arvi, har du läst din lexa?"
Så länge han kunde uthärda kölden, höll han sig gömd bakom stallgaveln, men det hände aldrig, att hon ens reste sig upp och gick fram till dörren. När han kom tillbaka, låg hon och sov likgiltigt och tungt. Andra nätter, när han hörde, att hon var vaken, låtsades han själv sova för att bättre kunna speja på henne.
Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke änglarna i himmelen, icke ens Sonen ingen utom Fadern. Tagen eder till vara, vaken; ty I veten icke när tiden är inne.
Men jag går hem och jag tänker: Här är ett tillfälle för Slumpen och Försynen att visa vad de kunna. Nu få vi se hur det går! Anna-Clara är vaken då jag kommer. Naturligtvis. Hon sitter rätt upp i sängen och nickar vänligt. God afton, säger jag. Nu är man hemma igen! Det är skönt att komma in i ljus och värme från mörkret där ute. Men det var vackert bland skären.
Vedklabbarne lågo qvar i skogen. Men hemma i Torparbackstugan satt Kajsa ensam vaken. Stor-Jaska sof på sin halmkärfve, Nadja i sin säng. Kajsa hade lagt fiolen på bordet, hon låg med hufvudet derpå och grät bittert. Hon hade menat väl, men det hade kostat henne mycket.
Elsa böjde sig ännu djupare ned över hans bädd och viskade till svar: »Jag ska' alltid hjälpa dig. Ingen annan ska' få göra det. Ända till dess att du kan hjälpa dig själv.» Hon var rikligt belönad, för att hon avbrutit ett nöje och rest hem, och när jag kom efter med den sista båten, låg hon vaken för att få berätta mig, allt vad Sven hade sagt.
Svens ord höllo henne envist vaken. Hon visste, att man trodde honom ha falskt i sinnet och kallade honom en dålig spåman, men någon gång kunde också han råka att spå rätt. Till sist blygdes hon över att tvivla på Inges lycka och ämnade just lägga sig ned igen på dynan, men då såg hon, att någon kom till dörren och vinkade.
Och så skildrades för honom hur lustigt det brukar gå till; hur hela stan är vaken om natten och hur studenterna gå till slottskällan på morgonen i soluppgången; och hur roligt det skulle bli i morgon på första maj!
"Jo, vi skola ej glömma, att Gud är här likaväl som i Tyrus." "Ja, visst, han är öfverallt!" svarade Edesius, som nu var riktigt vaken. "Då behöfva vi ej frukta någonting. Han skall vara med oss och beskydda oss." "Men han kan ju tillåta dem att döda oss?" "Nej, det skall han icke. Men vi skola lita fast på honom och bedja till honom i Jesu Kristi namn", svarade Frumentius allvarsamt.