United States or Niue ? Vote for the TOP Country of the Week !
Så'nt kan hålla en karl uppe bra länge, om han bara inte gör för stora dumheter eller läser Sveriges rikes lag bakvändt. Ni såg kanske aldrig »kladdarens» lilla Selma? Nej, jag kan tro det, och det är synd om er. För en gladare och rarare unge har då aldrig ränt i mellanblå strumpor och buteljgrön kjortel.
I ett snöre tvärs över bröstet bar han en rad små tygdockor, som han vid fester trädde upp på fingrarna och lekte med. Som han stod där uppe i sin kolsvarta skjorta med den breda armen knuten om en ekgren, såg han ut som den obönhörligt hårda jordanden med människodockorna på sitt bröst. Du är ute för att fånga påskskatan kan jag se, svarade bergmästaren kort och utan att hälsa.
De kan ske många gånger ännu. Jag ärnar ej avlägga mitt yrke. Men om jag hyr rummen? Så sköter jag mina saker på bottnen i nedre våningen hos mig själv. Du vill då aldrig sköta någonting uppe hos mig? Blir du där något boendes, Albert, så skall du väl också ha mycket att uträtta för egen räkning, och behöver ha dig i ordning, så som du kan tarva.
När denne nu lyfte upp sina ögon, fick han se den vägfarande mannen på den öppna platsen i staden. Då sade den gamle mannen: »Vart skall du resa, och varifrån kommer du?» Han svarade honom: »Vi äro på genomresa från Bet-Lehem i Juda till den del av Efraims bergsbygd, som ligger längst uppe; därifrån är jag, och jag har gjort en resa till Bet-Lehem i Juda.
"Hör du Anna, hvar är Gud, efter han kan se oss här är han inte där långt borta, uppe i himmelen?" frågade jag. "Stackars barn, har du så liten kunskap om Gud?" sade Anna. "Kom hit då, så skall gamla Anna berätta för dig om honom så mycket hon vet."
Så kommo de i säng, men vi gamla sutto uppe, som man gör på julnatten och pratade och skämtade. Klockan blev mycket och vår vän gick. Jag öppnade fönstret och tog snö från blecket och kramade en boll och kastade på honom, då han kom ned på gatan. Så ropade vi god natt åt varandra och allt blev tyst. Jag gick in i barnkammaren. Min dotter låg i sin lilla säng.
Svetten rann av honom, ty det var en varm vår. Fru Almblad kom då och då ut på marken med ett glas och en pilsner samt ett uppmuntrande ord. Tänk, så duktig du är! Tänk, så bra att vi få potatis till vintern! Almblad drack pilsnern och fortsatte sitt arbete. Ryggen värkte om nätterna så att han måste sitta uppe. Men han satt vanligen med goda kort och det lindrade värken.
Tåget gick upp till kyrkogården; det var trettio grader kallt, träden voro rimfrostiga och solen lyste ännu längst uppe i kronorna, men nere på marken var det redan skymning och de lummiga träden kastade blåa skuggor över gravarna; domherrarna schasade varandra och drogo ner små snöfall; hela kyrkogården var en enda vit duk med några ojämnheter här och där, ty det hade fallit djup snö.
Nadja tyckte, att hennes ansigte hade en stor likhet med nya tvätthuset vid Morsviksstranden, med sitt gulgrå suflett-tak, den mörkröda gafveln och de små hvitkantade fönstergluggarne högt uppe. Pappa säger no alltid Fina vred sig generad på stolen, men hemtade sig snart och föll in i samma tonart som fadern. Nej, Dion skulle fröken höra!
Väl der uppe sattes dockan på bordet mot fönstret. De båda männen föllo på knä under korsningar. Gubben inträdde derpå med två bränvinsbuteljer. Han räckte en till diakonen, en till kusken. Sedan dessa båda herrar uppfriskat sina strupar en smula, togo de på nytt fatt der de slutat och sjöngo så mycket de orkade. Nadja satt på sängen iklädd duk och paletå.