United States or Tonga ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han kände ännu hennes mjuka bröst mot sitt hjärta. Det var som om benen inte längre ville bära honom. Mera, mera, ropade det inom honom. En stund efter hade han lämnat balen. Han hade smitit ut i tamburen, ryckt till sig rock och mössa. Galoscherna glömde han kvar. Han gick länge omkring på gatorna och talade halvhögt till sig själv: Vad har jag gjort! Vad har jag gjort! Greta! Greta!
Någon bakom dem ropade: Axel! De vände sig om. Det var Josef Nilson. Han gick i sjunde nedre och hade klumpfot. Fördenskull kallades han lord Byron. Bor han också där? Axel stannade och nickade. Också Stellan blev stående och väntade på Josef, som närmade sig med de kokett rytmiska stegen hos en person med klumpfot. Han nickade kort och avmätt åt Stellan utan att bevärdiga honom med ett ord.
De åter, som stodo längre bort på planen, ropade: Gå ur vägen! Vi vill se dem! Knuffa ihop dem! Låt dem pussas! Karlarna drogo sig tillbaka och Casimir Brut och fru Olga stodo allena, sida vid sida framför den svarta porten. Smäleken var stor och fullkomnad. Och Spillebodaren pekade på den vita lilla frun och utropade: Si där står hon i skökoklädnad, listig.
Varför var ingen tillstädes, när jag kom? Varför svarade ingen, när jag ropade? Har då min arm blivit för kort, så att den ej kan förlossa, eller finnes hos mig ingen kraft till att hjälpa?
Här ska I se era pojkar, mor! Här ska I se Sutrepojkar! Dem ser jag väl för jämnan! röt gumman. Vad håken tänker I ta er till? Men gästgivarn dansade av och an, förevisande sin kropp och sin styrka. Anners! ropade han, upptäckte brodern och slog armen kring hans hals. Anners lille, har du något tillhygge? Nu sticker de under klinten.
Hon slöt ögonen och grep krampaktigt fatt om logekanten. I detta ögonblick kom general Junot brådskande in i logen mitt emot, och med höjd stämma ropade kommendanten av Paris ut över salen: Förste Konsuln har varit utsatt för ett nytt terroristiskt attentat på vägen hit i Rue St. Nicaise . Blott som genom ett underverk har han blivit räddad!
För att grundligt näpsa henne smög han sig på henne bakifrån, lade händerna över hennes ögon och kysste henne. Flickan ropade: Ack olycklige, vem du än må vara! Har du glömt, hur det gått dina kamrater? Var förvissad om att du ligger på lasarettet i morgon så här dags! Då hon fick se, vem som kysst henne, blev hon ännu mera bestört och anade en olycka.
Hans själ trivdes på helvetets rand just där bråddjupet reser sig så högt, att man på en gång hör både djävlarnas skrik och tronernas körer. Jag är den farligaste i hertigborgen, ropade han under sina egna gisselslag, och du, Magnus, du är min hjälte!
Behövs icke, sade Göran, som nu framträdde. Jag ansvarar för gossen... han är min kamrat... vi äro djäknar från Växjo... Tyst, Göran! ropade Adolf. Behöver du avlägga räkenskap för min person inför det där gemena patrasket? Patrask! utbrast nordstjärnekandidaten Brackander förbittrad. Skäms du icke, du lille slyngel? Vågar du kalla oss patrask? Jag skall lära dig...
Dagens Ord
Andra Tittar