United States or Gambia ? Vote for the TOP Country of the Week !
LEIOKRITOS. Jag ser ett altar, tillredt nyss, och nytänd eld Och offerdjuret bundet, allt tycks ordnadt stå, Blott offrarn saknas. Var det här, du lämnade, Leontes och den obekanta kvinnan nyss? RHAISTES. Här, ädle konung. LEIOKRITOS. Utan tvifvel är det han, Som åter ärnat ägna åt en gudamakt Sin hyllningsgärd.
RHAISTES. En annan orsak gömmer du i mantelns veck. EUBULOS. I sanning, ja: min hunger, som beveker mig Att söka snart min boning där på uddens häll. Du nämner hungern. Är det den, jag fattar nu? Ej såg jag förr, att den med handen hållas kan. EUBULOS. Ve, att min kraft ej mer är; hvad den fordom var! Släpp af, slit ej min klädnad sönder! RHAISTES. Se; o se!
Du har hört hans egen munds bekännelse. LEONTES. Är det för första gången nu, han med sitt nät Din sjö beskattat, eller sågs förut han här? RHAISTES. Hvar dag, emedan denna vassbeklädda strand Är rikare, än stranden vid hans boning är.
EUBULOS. Se, Rhaistes, hvilken härlig fångst oss nätet skänkt: En stor murena och sardeller, skönare Än salaminska böljan plägat hysa förr. Välj ut de största, efter du som rättighet Har fordrat ständigt, hvad af hvarje slag var störst, Och skynda hem och sänd en slaf att hämta dem. RHAISTES. Rätt snabb du är att bjuda mig min lott i dag. EUBULOS. Jag önskar ej, att solens brand fördärfvar den.
Börja, sorgsna förespel Till värre, större, sorgligare strider än! Så vill vårt öde. Undan viker Rhaistes nu, Men han skall återkomma i sin konungs här, Och hvad, hvad blir då slutet? Gudar, skydden den, Hvars unga lif är dyrast! Jag, årbrutne man. Kan ej för honom kämpa mer, kan falla blott, Men faller glad, sen honom jag fått skåda här. Dock tyst! Leontes kommer, hasta synes han.
LEIOKRITOS. Den mark, du ägt, skall åter en gång blifva din; Med eget spann du plöja skall din egen teg Och egna skördar bärga. EUBULOS. Ve, o konung, ve! LEIOKRITOS. Du hatar Rhaistes, fruktar, att hans öfvermod På nytt skall från dig rycka, hvad du fått på nytt; Var trygg, du är från denna stund i mitt beskärm, Och större är din konungs makt likväl än hans.
Styr af hans uppsåt, och jag lämnar dig i ro. EUBULOS. Ej har en större niding trampat denna mark Än mannen där, ej någon fegare än han. Nu lär han ej så hastigt återkomma hit, Och detta är min goda vinst af hans besök. HYLLOS. Var ej den etterormen Rhaistes här igen? EUBULOS. Han kom och gick, han dröjde några stunder blott. HYLLOS. Hvad sökte han, hvad var hans arga stämpling nu?
RHAISTES. Jag hälsar dig, min ädle konungs ädle son, Med gladt välkommen, skattande mig trefaldt säll: Att skåda dig, att skåda dig här, på min strand, Och främst af allt att skåda dig i denna stund.
Dagens Ord
Andra Tittar