United States or Cocos Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag skrattade vid tanken på hvilket intryck det skulle göra på dig, om jag berättade dig någonting. Hvad skulle du berätta? Rör det Antti? Jag blef hård till sinnes, då jag gjorde denna fråga, och Agnes märkte det, ty hon vände sig, såg först förvånad på mig och brast sedan ut i skratt. Nej, men Lisi, du är ju rent af svartsjuk. Det misstänkte jag nog redan i går.
Jag har tre nätter efter varandra sett dig stå vid randen av en avgrund, och jag frälste dig från att falla däruti. Och det var detta du ville förtälja mig? Nej, jag vill även säga dig, att jag tror på vissa slags drömmar. Det finns drömmar, som själva bära ett oemotståndligt vittnesbörd om sin sanning.
Nej, det var han som hade haft rätt, han hade icke levat som en dåre utan som en vis, och som en vis ämnade han dö! Och med skälvande händer famlade han på täcket efter revolvern, reste sig i bädden, siktade på måfå mot sitt huvud och tryckte av. Efter en stund återfick han medvetandet. Han trevade med båda händerna kring sitt huvud, men kunde icke känna något sår.
Det var jag, som förlade hans första epigram. De hade dålig avsättning, ty världen är i sin nedgång och litteraturen föraktas. Men jag beklagar mig ej, nej visst icke. Romaren sade intet, men vinkade åt en slav, som mottog och betalte rullen, varefter han avlägsnade sig ur den närgångne pratmakarens grannskap.
Men "Framåt!" skrek han åt hären Med samma eld ändå, "Och bären mig, gossar, bären, Ifall jag ej orkar gå!" Tre ting i lust och smärta, Dem ägde han, käck och god: Stolt själ och lättrördt hjärta Och brinnande hetsigt blod. Gamle Spelt, skall han så helt förgätas? Nej!
Kan någon se på mig att jag inte har min trivsel och fägnad? Nej, jag begriper inte vad det är du har gått och funderat på. Och hon tänkte inte vidare på den saken. Förrän en sommarsöndagsmorgon, då hon satt på bänken under storeken och anställde sina gudsbetraktelser. Raslinge klockor ringde och postillan låg i knät, uppslagen för andaktens skull men oläst för tankarnas.
Och jag kunde kanske icke ens få veta af hvad art. Jag böjde ansiktet ned i mina händer utan att yttra ett ljud. Jag stod ju utanför hans värld, jag var ju främmande för honom. Tag det då icke så hårdt! Icke? När det hvarken fanns tröst eller förtroende! Endast att tiga tiga! Han kunde icke säga, hvad det var. Nej, nej. Jag gjorde ju inga frågor. Jag ville ingenting veta.
Huru skulle du då kunna slå tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare? Och du sätter din förtröstan till Egypten i hopp om att så få vagnar och ryttare! Menar du då att jag utan HERRENS vilja har dragit upp till detta land för att fördärva det? Nej, det är HERREN, som har sagt till mig: Drag upp mot detta land och fördärva det.»
Singoalla lutade sig över honom och strök hans lockar. Erland, sade hon, vi se varandra nu för sista gången på jorden. Farväl, min älskade! Får jag dö? Nej, svarade Singoalla. Jag ämnade väl i afton döda dig, men då var jag svart i min själ av vrede och förtvivlan. Nu skall du leva, Erland, för din maka och din son.
En middag skulle han i egenskap af rotmästare stanna qvar på enskild, högre lektion för löjtnanten. Tag af er jackorna nu, gossar, så ska vi ta oss lite motion, sade löjtnanten. Alla kastade af sig, utom Johan. Nå, är jackan af än? Nej, jag fryser, sade Johan. Han ska snart bli varm, sade löjtnanten, af med tröjan bara. Han vägrade.
Dagens Ord
Andra Tittar