United States or Kiribati ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han låg hemma och led af »kopparslagare». Därtill kom, att han inte hade riktigt klart för sig allt som händt kvällen förut: han hade en dunkel aning om kyssar och äktenskapslöfte, men han var inte säker att han inte också gått i borgen för nå'nting, fast han inte kunde begripa hvad det kunde ha varit.

Solen sken hett de hvita stenhusen, och dammet, som yrde omkring, brände honom hetare än sjelfva den fina, genomträngande landsvägssanden. Rännstenarnes stinkande atmosfer här och der bakgatorna steg honom åt hufvudet, och hans ännu vacklande helsa led af den heta, osunda luften.

Men ju längre det led, desto mera stillsam och eftertänksam blev hon, och när rabbi Schamil slutligen kom, tog hon visserligen emot honom det hövligaste sätt fast utan att krusa alltför mycket. Och jag satt i min kammare och lyssnade. Rabbi Schamil gick rakt sak men förteg, vad han visste om vår kärlek.

Och när det led eftermiddagen, gjorde syskonen toalett, varpå flickorna Mörtön anlände för att hjälpa med kaffekokningen. mot aftonen i femtaget kommo de främmande.

Edmée led av denna tvungna försakelse; hon förtärdes av längtan efter att se Förste Konsuln och av fruktan att han, hon ej kom till Paris, skulle vredgas henne, glömma henne, vilja glömma henne. olyckan hände i

Kunde hon icke vara glad och Ja, hon måtte kunna älskog tillräckligt, hon med sitt utseende. Men hon är väl van vid det, alla vilja väl omfamna henne? Troligen. Och hon har väl hunnit bli led det. Han log, som när man hör ett barn ha ett godt infall. Ja, hon är tjugusju år, nog har hon haft tid att bli utledsen det.

När det led emot aftonen rustade Svend Opsal sig att med sin fiskargut ro ut fiske. »Du och en af jenterne kunna ligga i min säng i natt, gutten och jag komma sent hem, och lägga vi oss golfvet, förstår du», sade den präktige gubben samt lemnade oss nu i besittning af hela huset, och det var ej långt lidet qvällen förrän vi alla gingo till hvila i de två sängarne samt i en bädd kammargolfvet.

Aposteln fordrade ofantligt mycket av sin hustru och hennes icke alltför starka hälsa led därav, blev han otålig, brysk. Han grubblade över sitt äktenskap, och han betänkte, att Louise ännu efter två år icke blivit mor, fann han deras förhållande okyskt. Han gick nu till motsatt ytterlighet, förebrådde hustrun hennes smekningar och lät förstå, att hon hade förfört honom, en sedlig människa.

Har jag slutat tänka min själ, är jag kvitt både böckerna, grubblet, ångesten, dödsaningen, och har jag bara blivit en vanlig kurtisör, en simpel kvinnojägare? Och just nu kom en tanke för honom som ej plågat honom länge: hur far och mor hade det. Svalt de, där halvt om halvt, led de brist, och det allra värsta? Bad far för honom?

Hon låg fortfarande kvar i samma ställning. Slutligen kände hon, att hon blef kall den fuktiga marken, och steg hon omsider upp. svag hade hon blifvit af sinnesrörelsen, att hon kände svindel, hon reste sig upp, och att hela hennes kropp darrade. Hon såg omkring sig. Solen var redan i nedgående; det led till kvällsvardstid.