United States or Ghana ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och de båda dörrarna av olivträ prydde han med utsirningar i form av keruber, palmer och blomsterband, och överdrog dem med guld; han lade ut guldet över keruberna och palmerna. Likaså gjorde han för ingången till tempelsalen dörrposter av olivträ, i fyrkant, och två dörrar av cypressträ, var dörr bestående av två dörrhalvor som kunde vridas.
Der stod en främmande qvinna vid spiseln, en liten och tunn gammal qvinna med skarpa drag och lifliga ögon, som lika väl kunde se vänliga och trohjertade ut som de nu riktades hätskt och spetsigt mot den inträdande.
Matti arbetade ibland om dagen ute i kylan och sof om natten, än ute, än i det på en gång kalla och qvafva rummet deruppe. Han förtjenade nätt och jemnt så mycket, att han ibland kunde äta sig mätt och dessemellan supa sig full, men aldrig tillräckligt för att få sig ett bättre nattherberge allra minst nya och snygga kläder.
Vad som hänt under den svåra vintern, då modren dog, tycktes fordra en begravning i den unges sinne, ett tjockt täcke av jord och sten, ett helt kummel av andra minnen för att icke kunna stå opp igen, och när det lilla enformiga livets små händelser ej kunde förse nog hastigt med material, lekte han ihop tilldragelser, massor av intryck, och hopade påhitt, synvillor, hörselvillor så att de bildade ett tjockt lager, som kunde täcka den mörka fläcken.
Hon låg där, idisslande, och blinkade med långsmala ögonstenar mot solglimtarna, lyssnande, och var spanande uppmärksam. I skogen fanns vilddjur att vakta sig för, och i skogen fanns människor och hundar. Hon hörde dem Gullspira! Stolt blickade hon sig omkring. Här, under täta, mot jorden hvilande grangrenar kunde de vara trygga, här kunde ingen se dem.
Bakom scenen, mellan kulisserna blef det ett väsen, man skrek på ridå, man ropade, sprang, svor och for omkring. Tenoren drog hvad han kunde för att få henne ut. Nu var han ond, han också. Hon hade förstört hans scen, hans stora scen, gjort skandal. Man skulle naturligtvis tro, att hon var hans älskarinna. Och han kom ej lös.
Fru Zimmermann satt och såg på denna bleksigtiga lilla kvinnomenniska, som stirrade henne så rakt i ansigtet och sade: »det har visst aldrig varit något». Hon satt och slets af det häftiga och lifsvarma i sin egen natur, af harmen och smärtan och afskyn och medlidandet; och hon vred sig under sin oförmåga att öfverföra något af sitt eget, röda, sydländska blod i denna månskensvarelse så att hon kunde få känna hvad det var att älska.
Då tänkte den kloka flickan: Ska jag sitta här och förslösa en dyrbar studietid med Karl-Herman? Nej! svarade hennes samvete och hon sa: Kära Karl-Herman, gå in i min garderob och sitt där tills jag ropar på dig. Han frågade varför och hon svarade: Karl-August kunde komma och som du vet, är vi tillsvidare trolovade. Han kunde taga illa upp, ifall han funne dig här.
På dessa stora händelser syftar liknelsens ord om att vingårdens herre "satte stängsel", "gräfde en press" och "byggde ett torn". Härmed vill Jesus säga, att allt hvad som kunde göras för att ett folk skulle kunna utveckla sig i rättfärdighet, frid och lycka, det hade Gud gjort för judafolket.
Men Herre Gud, bevara min själ till evig tid för syndasömnens fara, för världens falska frid! Här hjälp mig att fullkomna mitt värv med tro och hopp! Sen kan jag roligt somna och stå med glädje opp. Tårarna sökte sig nedför hans kinder. Han såg sig förstulet omkring. Ibland kunde det hända, att någon gick och pysslade vid en grav i närheten med en liten spade och en liten vattenkanna.