United States or Brunei ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det var två angrepp: ett mot textkommissionen, ett mot kyrkans lära om nådavalet. Han tummade på nådens ordning och slutligen slog han upp himmelrikets portar för alla: Kommer till mig, I alle, som arbeten och ären betungade; publikaner och syndare, skökor och ståthållare, alla skulle in i himlen, till och med röfvaren fick evangeliet. I dag skall du vara med mig i paradiset.
Jag bryr mig icke om att gå, ifall du icke kommer med. Hanna tvekade, men den tacksamhetskänsla hon hyste mot Bella, som alltid var vänlig och hjelpsam mot henne förmådde henne slutligen att antaga inbjudningen.
Omöjligt i hvart bref, hvart svar, man får, Omöjligt, hvart man kommer, hvart man går. Jag rest kring världen och jag fann ej En lösen mer försliten än "jag kan ej"; Man nött på den i sekler, och ändå Skall den väl än i sekler nötas på. Jag minns, hur stel er galla På detta hjärta föll en gång. Nåväl, Jag har er hatat sen af all min själ.
Låt honom då rida till tingsstaden och ställa sig framför den största stenen i domareringen. Det skall bli Folketunas domsten, och från den skall han tala för oss till de andra odalmännen, så att det kommer heder och anseende över oss. Befall mig hellre att utriva ditt eget öga, husbonde, än att bära bort gossen.
Så är ock skrivet: »Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.» Den siste Adam åter blev en levandegörande ande. Men icke det andliga är det första, utan det »själiska»; sedan kommer det andliga. Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät; den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet. Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka dem alla aktar han ej på.
Det andra ledet kommer litet högre: den eftersträfvade belöningen är af mera andlig art icke grof och materiell, utan osynlig, icke kropp, utan själ, människans andliga del; och detta framkallar otaliga dygder, som skapa goda och nyttiga människor.
Nu veta vi att du vet allt, och att det icke är behövligt för dig att man frågar dig; därför tro vi att du är utgången från Gud.» Jesus svarade dem: »Nu tron I? Se, den stund kommer, ja, den är redan kommen, så I skolen förskingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig allena. Dock, jag är icke allena, ty Fadern är med mig. Detta har jag talat till eder, för att I skolen hava frid i mig.
Det hördes steg i stentrapporna. Det var rektorns röst. Han tog skyndsamt upp en näsduk och höll den för näsan och munnen. Nu kom rektorn upp i korridoren i sällskap med vaktmästaren. Vem är det, som står där, ropade han. Stellan vände sig om. Vad gör du där, Petréus? Näsblod Gå då ner till pumpen och stå inte här och skräpa, när censorerna kommer.
Hans ansikte är öppet, det tryckta, trista är borta, ögonen glänsa, men han har ännu en stående gest med tungan och läpparne, som om han undertryckte ett beständigt leende. När han får se mig, visar han stor obeslutsamhet; men han reser sig, hälsar och frågar hur jag mår; alltjämt med detta illmariga löje, som kommer och går.