United States or United Arab Emirates ? Vote for the TOP Country of the Week !


Du reser, söta barn, sade Hanna med låtsad myndighet. Tant Karin behöfver dig, hon kan ej resa ensam. Hennes lynne har fått en alltför stark böjelse för melankoli, och hon behöfver framför allt förströelse och uppmuntring för att blifva frisk. Och dessutom någon att pyssla om, det är en god afledare för sinnets sorgbundenhet. I

Jag var nära att kvävas av förtvivlan och i en vanvettig ström av ord och förebråelser bekände jag för min mor hela sanningen. Hon blev till en början ganska förbluffad och nedslagen. Men hon sa: Mitt ord till Nathan Speibach kan jag inte rygga. Inte heller kan jag taga tillbaka vad jag sagt om Judit.

Med tro löftet af din mund, Som aldrig kan bedraga, Vi döpa dem till ditt förbund, Att du dem upptaga Och från all synd rentvaga. Här är den rätta lifsens saft, Den ingen du förmenat, Ett vatten, med din Andas kraft Uti ditt ord förenadt, Ett bad, däri din dyra blod Osynligt sig nedsänker, En nådens, icke vredens flod. Som gamla mänskan dränker, Men lif den nya skänker.

Ty en annan grund kan ingen lägga, än den som är lagd, nämligen Jesus Kristus; men om någon bygger den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, och strå, skall det en gång visa sig huru det är med vars och ens verk. »Den dagen» skall göra det kunnigt; ty den skall uppenbaras i eld, och hurudant vars och ens verk är, det skall elden pröva.

Det började nu lugna i Carlssons sinne, och han anade något förmånligt i att där agera för gården; men han var ännu för retad att vilja byta sin låga mot något ovisst och han kände ett behov att något handsöl först, innan han inlät sig affären. Inte kan jag sta här som jag är och inte har några snygga kläder, slängde han ut sin rev.

Jag medgifver, att det bör finnas öfverseende för de förvillelser, som icke gifvit djupare skada åt karaktären, jag medgifver, att äktenskap kunna grundas misstag; det kan understundom vara önskligt, att de upplösas; men idealet, önskningsmålet är och blir den ömsesidiga troheten, beslutet att hålla fast vid hvarandra, viljan att älska hvarandra, alltid och i allt; i kärlekens smekningar, i barnen och i det gemensamma arbetet.

Ännu har under vida skyn Ej något skapadt mött min syn, armt, hjälplöst och försmådt, Att det Guds vård ej röna fått; Den ser jag här, Ehvar jag är, Den ser jag fjärran liksom när. Hvem kläder blomman grön äng, Hvem bäddar fågelns bo och säng, Hvem visar genom öknens sand Åt hjorten väg till källans rand? Ar det en ann', Är det ej han, Vår Gud, som allt af kärlek kan?

Men när han kommer in till fyren, och mästarn tar emot honom med en kopp kaffe och brännvin, tycker han det roligt att det är överståndet: Det var ett hundväder! är allt vad han kan säga om saken, ty han har upphört reflektera över det ändamålslösa i den långa färden, som ändå tar slut, när han tar slut.

Karlen, hans hantlangare, är en bulvan, som icke fått titta långt i korten, men torde hända han något vet, som kan vara till nytta. Häng honom icke tills vidare, förvara honom väl, och låt honom prata. Och du där fortfor konungen svenska till fången marsch tillbaka till tornet, och säg till att de icke låta dig frysa. Ditt liv hänger att du talar sanning.