United States or Kosovo ? Vote for the TOP Country of the Week !
Då prokonsuln gav sin maka förtroende av denna underrättelse, visste han, att den inom några timmar skulle vara biktad för biskop Petros. Meddelandet var också avpassat därefter. Och nu, min Annæus, förmodar jag, att du är på väg till kyrkan, för att lova Herran och bedja om fortsatt framgång för kejsarens vapen? Eusebia, jag känner detta både som plikt och längtan.
Jag ska åka till Rogershus och hämta hem Petterssons Malin. Va ska det vara bra för? Herran haver förenat och människor skola icke åtskilja. För resten var det Sörmans fel, men det gör detsamma. Är det är det frun, som sagt ? Gubben nickade högtidligt. Sörman klädde honom väl, fru Marie kom upp med Krokens päls, som var för liten men i alla fall bättre än ingen. Så bar det av i sakta lunk.
I Herrans hand jag lämnar mig, När mina ögon sluta sig; När jag ur sömnen vaknar opp, Är Gud min glädje och mitt hopp. Kär kommer nattens stilla ro, När jag mig Herran fått förtro, Och glad ser jag en dag igen, När jag med Gud får börja den. Min gode hjälpare är han, Som för all nöd mig skydda kan, Min väktare, som hör och ser, När jag ej hör och skådar mer.
Nu vart jag visserligen lusfattig, men hederlig, och det är inte så litet! Så att han kunde berömma sig själv också, men det hade han rättighet till, ty han levde som han lärde. Och den gamle vitskäggige log så att ansiktet var som en hösthimmel med klar sol. Och si, det var allt av Herran kommet!
Rent hjärta älskar Herran, Så har han själf oss sagt; Säll den, för honom träder I tukt och menlöshet, Han bär rätt bröllopskläder, Han ser Guds härlighet. N:o 282. Korset. Hvi känns mig tungt det kors, jag bär, Hvi klagar jag så ängsligt här, Där allt förgängligt är, Där sorg som glädje rast ej har Och knappt har kommit, förrn den far?
Förskräckelig är Herrans harm, Ho kan dess botten mäta? Han säger: Mäktig är min arm Att nå dem mig förgäta, Att kräfva straff, då jag är vred, Af barnen intill fjärde led För fädernas missgärning. Hvem vågar trotsa honom mot, Hvem är så stark som Herran?
Men Maheli väntade hela dagen, att han skulle hemkomma, och då han icke kom bedröfvades hon och sade: hvad har händt min herra? Och hon sände en tjenare ut att speja, och tjenaren återkom och bådade henne hvad som händt. Och Maheli vred sina händer och afklädde sig sina kosteliga kläder och låg hela natten och bad inför Herran.
Men mot morgonen innan solen gått upp, kastade hon en mantel öfver sina skuldror och insvepte sin förstfödde deruti, och gömde ett bröd i sin klädnad, och sedan hon ännu bedt en bön till Herran vandrade hon bort.
Ack, att i oss vi finne Så mycken skröplighet! Till hjärta, håg och sinne okyskhet. Sin väg vår ovän vet: Hvar god och härlig gåfva Till ondt han vända kan, Och där vi säkre sofva, Där sofver icke han. Upp då ur sömn och dvala! Ej finnes annat råd. Upp att med Herran tala Om bistånd, hjälp och nåd!
Hvar ett språk förnims och höres, Tunga röres, Hvar ett ord kan talas här, Hvar en suck, ett ljud kan höjas, Stämma böjas, Allt om Herran vittne bär. Allting skapadt lyder Herran, När och fjärran, I hans vilja röres allt. Skåda dagens konungs bana, Se och spana, Går han ej, som Gud befallt?