United States or Benin ? Vote for the TOP Country of the Week !


Se, du värdigades sjelf i går låta gifva honom mat af ditt Kejserliga bord, och det var denna mat som af ditt majestäts ögonkast undfått en födande förmåga, att din slaf nu icke kan rymmas i lådan.

När han blir färdig, skall jag honom sända Hit upp till dig, kan du gifva det. Det gäller visst din toalett. Låt honom endast snart återvända, Själf går jag nu och ställer allt rätt. Det hjälper ej, jag måste emellan, Om Axel någonsin skall komma hit. Min Gud, att skicka Trygg som härold dit Med pock och trug, nej, värre såg man sällan. Men hvad bör göras? Se här!

Det är sålunda egentligen de fyra första inseglen, vi fördela de 4-1/2 åren. Om vi gifva ett år för det andra, ett år för det tredje och ett år för det fjerde inseglet, skulle det återstå 1-1/2 år för det första för den stora väckelsetiden. Ett är emellertid säkert, att han icke skall tillåta, att en droppe vrede kommer mer, än som är alldeles nödvändigt.

Men med all sin konst, skall han likväl ej kunna aflocka skyarna mera regn eller solen mera värme, än de enligt sin natur kunna gifva; och att detta hos oss är en temligen begränsad qvantitet, beror derpå, att vårt land är beläget i polcirkelns omedelbara närhet.

Men han var ju blott en liten ofärdig gosse, och hvad kunde väl en sådan göra. "Gode Herre Jesus, visa mig något sätt", bad han. Och frälsaren hörde hans bön enligt sitt löfte: "Hvad I bedjen fadern i mitt namn, det skall jag gifva eder". Utom sin lifliga önskan att veta hvad sätt han skulle kunna tjäna frälsaren hade Josef ännu en bön, som han oaflåtligen bad att uppfylld.

Eder ärade skrifvelse af den 26 mars har sent omsider kommit mig tillhanda. Tacksam för det intresse Ni visar mig, skyndar jag att gifva Er de upplysningar Ni önskar.

De enda personer, som hafva något att frukta af trusterna, äro de, som äro nog oförståndiga att gifva sig in i dem. Konsumenten och transportören, icke fabrikanten och järnvägsägaren, äro de, som hösta in skörden.

Men för hvarje nytt smycke, den unga flickan bar, kom alltid någon, som sade sig hafva sett något ännu vackrare, att den stolta modren vredgades i sin själ och hade velat gifva hvad som helst, blott hon kunnat åt sin dotter ett smycke, skönare än någon annans.

Men flickorna stimmade kring henne med frågor, förklaringar och ursäkter ända tills timmen började, och det var först när hon kom i ro i sitt eget lilla rum, som hon kunde gifva tankarne fritt lopp.

Stöd det verk, du låtit din Son fullända, Hvad han lidit, låt det till gagn oss lända, Gälde blodet, som ur hans hjärta flutit, Hvad vi förbrutit! , o , allsmäktige, låt det blifva! Fräls oss, Herre, kom att förlossning gifva, Du, som en treenigt skall evigt vara, Spara oss, spara! N:o 309.