United States or Azerbaijan ? Vote for the TOP Country of the Week !


gingo profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisa och sade till honom: »Vet du att HERREN i dag vill taga din herre ifrån dig, upp över ditt huvudHan svarade: »Ja, jag vet det; tigen stillaOch Elia sade till honom: »Stanna här, ty HERREN har sänt mig till JordanMen han svarade: » sant HERREN lever, och sant du själv lever, jag lämnar dig ickeOch de gingo båda åstad.

När HERREN, din Gud låter dig komma in i det land di du nu går, för att taga i besittning, och när han för dig förjagar stora folk hetiterna, girgaséerna, amoréerna, kananéerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna, sju folk, större och mäktigare än du när HERREN, din Gud, giver dessa i ditt våld och du slår dem, skall du giva dem till spillo; du skall icke sluta förbund med dem eller visa dem nåd.

Sof, som liljan, hon slumrar bort, Flyktigt bruten af höstens vind. Sof, som hinden, tyngd af pilar, Somnar in och förblöder. Hvarför sörja förflutna dar? Hvarför minnas, att sällt du var? En gång måste våren vissna, En gång glädjen, o hjärta! Äfven du har din majdag sett; Hvad, fast icke den evig blef! Sök blott ej dess milda låga Än bland vintriga skuggor! Minns du sällhetens stunder än?

Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina ovänner i din handOch Abram gav honom tionde av allt.

Ty lofvar han dig, den raske Mattias i Kuru, Om som en trogen hustru du vill, tillgifven och godsint, Dela hans möda om dagen och dela hans läger om natten: Först skall du som värdinna i allt och befalla i huset Drängar, pigor och barn; din man skall du råda allenast.

De utarmade skola sedan bete och de fattiga lägra sig i trygghet; men telningarna från din rot skall jag döda genom hunger, och vad som bliver kvar av dig skall dräpas. Jämra dig, du port; ropa, du stad; försmält av ångest, du filistéernas hela land. Ty norrifrån kommer en rök; i fiendeskarornas tåg bliver ingen efter. Vad skall man svara det främmande folkets sändebud?

Du sjuder över såsom vatten, du skall icke bliva den främste, ty du besteg din faders läger; gjorde du vad skändligt var. Ja, min bädd besteg han! Simeon och Levi äro bröder; deras vapen äro våldets verktyg. Min själ inlåte sig ej i deras råd, min ära tage ingen del i deras samkväm; ty i sin vrede dräpte de män, och i sitt överdåd stympade de oxar.

ditt hemlands kust, den borg helt nära, Där som kung du i glans skall bo, Under Vidars klippa en stormig julnatt Togs jag upp ur vågen, ett bortvräkt barn. hon talte. Blekna ej, o fader! Hennes blod mitt svärd du ser. Morvens , Oihonna, min brud hafvet, Var din dotter, kung, och min syster var. hon ville, för mig. Jag bringar Hennes hälsning." Han teg.

Han hördes röfvarn svara: "I denna dag i paradis Skall du ock med mig vara." Hans tredje ord af kärlek är Till lärjunge och moder kär En maning blid och goder: "O kvinna, se, din son är där, O son, se där din moder!" "Mig törstar", var hans fjärde ord; Ack, otack svår, ack, fallna jord! Er skuld, o mänskor, fatten: Den, som er rågat nådens bord, Får ej en droppe vatten.

Huru hava icke hjältarna fallit i striden! Jonatan ligger slagen dina höjder. Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan; mycket ljuvlig var du mig. Dyrbar var mig din kärlek, mer än kvinnokärlek. Huru hava icke hjältarna fallit, de båda stridssvärden förgåtts