United States or Myanmar ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo. De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning. Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.

Och inom några korta stunder Ljuder där ett klappande porten: "Öppna porten, om du Gud bekänner, Öppna porten, mig förtära lågor!" Stojan tiger och vill än ej svara, Högre klappar åter Ivans syster: "Opp, mig rycka floder med sig hädan, Opp med porten, om du Gud bekänner! Snart till molnen höjes jag af vindar."

det stickas i skidan igen. I den trakt där du är skapad, i det land varifrån du stammar, där skall jag döma dig. Jag skall Utgjuta min vrede över dig, jag skall mot dig blåsa upp min förgrymmelses eld; och jag skall giva dig till pris åt vilda människor, åt män som äro mästare i att fördärva. Du skall bliva till mat åt elden, ditt blod skall flyta i landet; ingen skall mer tänka dig.

Uppriktigt talat, vet jag inte varför inte du, Erik, skulle kunna sköta hundra tunnland jord lika bra som någon annan av de där läsarne, som aldrig tagit en plog, utan bara gått möten... Jaja, det är en annan synpunkt det, Carolina, avbröt pastorn, som tyckte mera om förtäckta ordalag. Det är en annan synpunkt det!

Eken är inte grön länge och inte lönnen heller. De vissna fort, mycket fort.... Jag tycker du pratar mycket, säger Anna-Clara. Och kommer det: Fick du tag i chokladkakan? Chokladkakan, säger jag, den ja! Jo visst! Och vänder jag huvudet för att se något annat. hör jag ett fnitter. Anna-Clara har plötsligt krupit ner under täcket och ligger där och bara skrattar.

Hon har ätit sig fet och trind af giftetFröken Hagberg smålog: » två månader har min läkare proppat i mig åtta slags medicin. Och sa' han att jag skulle till sängs; och jag låg beskedligt i 14 dar. Men märkte jag, att det bara blef värre och värre. sa' jag att nu vill jag sjelf ordinera. Jag ordinerade en resa till Stockholm.

går hon sin väg, och jag står där ensam med locket, som jag lovat henne, att ingen annan än jag skall skruva fast. Jag skruvar och skruvar, och mejselns ljud mot skruvarna, vilka tränga sig in i trät, gnissla och ljuda, som om jag själv skure tänder av smärta. Men när det är gjort känner jag ingen smärta längre.

Se, kaldéernas land, folket som förr ej var till, de vilkas land Assyrien gjorde till boning åt öknens djur, de resa där sina belägringstorn och omstörta stadens platser och göra den till en grushög. Jämren eder, I Tarsis-skepp, ty edert fäste är förstört

Men när solen sjunkit bakom bergen, Satt zigenarn Adolf, där han sutit, Ej som förr med filen sänkt bojan, Men med ögat fäst spången ständigt. Och han såg omsider förarn komma. Opp han sprang, och stora tårar sköljde Rullande hans väderbitna kinder; Men i glädje brast han ut och sade: "Ingen nöd, mitt dyra barn och maka, Ingen nöd, ty se, vår bror är trogen."

Här i bottenvåningen, där fordom den lysande ättens banketter tillagats, satt nu vännen Agathon som en mäktig herre och dömde över människors väl och ve, och när han stundom tittade upp till första våningen, där riddarsalen var uthyrd till möbelmagasin, kände han en tagg i hjärtat, men när folket såg det Hundska sandstensvapnet, som fått sitta kvar över portalen, råkade de ut för samma misstag som skurfrun och trodde att det var Faraos skylt.