United States or Madagascar ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ni överger ert barn därför, att det älskar en man, som blott har 6,000 francs i räntor! O, min Gud, detta överlever jag aldrig!» Nå, varför kan inte det gå an? Förstår inte direktören, att man skall säga detta på sina knän och då måste klänningen räcka till ... Jag förstår! Konsten framför allt! Fjärde och femte akten får mamsell skaffa sig själv! Själv! Omöjligt!
Men till hans sida sig smög den sextonåriga flickan, Följde i tystnad en stund med foten den gungande meden, Tills att med hjärtat fullt af bekymmer hon talade stilla: "Fader, i glädjen minnas vi blott oss själfva. En annan Finnes här än; blir julen för honom glad eller sorglig? Får den gamle Pistol sin fröjd tillbaka?
Direktörens teaters rykte blef räddadt Nadjas teaterbana för alltid bruten, på denna ort åtminstone. Hon hade blott spelat en enda scen, under en enda minuts tid, men denna enda scen hade varit tillräckligt lång att förskaffa henne rykte för lifstiden.
Allt hvad som lif och anda hade erkände, beundrade och föll till fota, så fort de blott kommo inom familjen Mäienens periferi.
Rikskansleren de la Gardie fann tröst för den verldsliga storhetens vexlingar genom att författa psalmer. Kongl. rådet Lindsköld roade sig pä lediga stunder ej blott med qvicka divertissementer för hofvet utan äfven med att skrifva psalmer.
Och obemärkt och tyst hon rinner Och snart sig tagen upp hon finner, Du lugna Merom, i Ditt sköt; Der strandens gröna skuggor hölja I vänlig skymning hennes bölja, Der ingen storm dess ro än bröt, Och flägten blott med silfvertunga Sin vaggsång får i hvassen sjunga.
Men en flicka låg i pärlan, Och hon bad en bön och sade: "Offra upp din pärla, gosse, Bryt mitt fängsel, låt mig fara, Och en tacksam blick i stället Vill jag för min frihet skänka." "Nej, vid Gud, min goda flicka, Pärlan är för mycket dyrbar; Bär blott stilla du din boja, Mången bar en vida värre."
Det vore blott ett ögonblicks värk ? Och deras glädje där borta skulle åtminstone för denna gång upphöra. Men de stackars barnen där hemma? Skulle jag aldrig mera återse dem? Hvad skulle de stackars små säga, när deras mor hämtades hem såsom lik? Jag vände mina ögon från det förledande djupet och trykte händerna mot tinningarna. Gode Gud, hade jag förlorat mitt förstånd?
Store skapare, förlåt det, Se ej, gode Gud, med vrede, Att så ofta i ditt tempel Jag på honom äfven tänker! Hundra vägar har min tanke, Tusen att till honom hinna. Blott det sämsta leder bortåt, Allt det bättre för till honom. Kort från dagens ljus är' vägen; Gen från nattens stjärnskara, Hvarje blomma stakar stigen, Hvarje träd är vägamärke.