United States or Cocos Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Du skall visa, att du och de andre icke döma ohördan, det var så du sade? Ja. Att I icke viljen fläcka edra händer med oskyldigt blod? Ja. Att I ären kristna och icke vilddjur ... det är ju så? Ja. Stig fram, Anastasia! ropades i hopen. Fram med dig! Övertyga prästen ... Så att det blir slut med pratet, inföll Kyriaka med gäll stämma.
Ty edra händer äro fläckade av blod och edra fingrar av missgärning, edra läppar tala lögn, och eder tunga frambär orättfärdighet. Ingen höjer sin röst i rättfärdighetens namn, och ingen visar redlighet i vad till rätten hör. De förtrösta på idel tomhet, de tala falskhet, de gå havande med olycka och föda fördärv. De kläcka ut basiliskägg och väva spindelnät.
När den gamle inom muren trädde, Stod en mänskoskara mellan korsen, Hemsk och tyst, som skaran söfd därunder. Ingen fanns, som gick ett steg till mötes, Ingen, som ett ord till välkomst sade, Ingen fanns, som ens med blickar talte. När den gamle inom ringen trädde, Låg en yngling för hans fötter slagen, Lätt, fast öfversköljd af blod, igenkänd.
Aj pappa, du har blod här, sade den lilla och betraktade handen. Det är från Claires täcke, du har ju haft näsblod igen i qväll, hör jag af Lisa. Den lilla flickan tog sig om ansigtet. Ja, det var sant, menade hon jag hade så mycket näsblod, förlåt söta pappa, och hon smekte med båda sina hvita, heta händer faderns fuktiga, långnaglade och med nät af utstående blå ådror fullsatta hand.
SIGRID. Du har det gjort? JOHAN FLEMING. Betviflar du det än? SIGRID. Att dessa dystra hvalf snart remna finge och bort med dessa brustna hjärtan ginge! Gif, Johan, mig din arm. Beklagansvärde! I denna stund du mig förakta lärde. JOHAN FLEMING. Min klinga törstar, men den är för god att sölas i en fängslad uslings blod.
Och detta är lagen om skuldoffret: Det är högheligt. På samma plats där man slaktar brännoffersdjuret skall man slakta skuldoffersdjuret. Och man skall stänka dess blod på altaret runt omkring.
Läs ett stycke i Moore eller Irving, läs om Alhambra, O, och ditt hjärta drömmer ej mer om blod och om bojor, Fruktar väl snarare blott, att den älskade, rusig af fröjder, Glömmer sitt hem och sin lilla bedröfvade blomma i norden.
Och jag skall gå till rätta med honom medelst pest och blod; och slagregn och hagelstenar, eld och svavel skall jag låta regna över honom och hans härskaror och över de många folk som följa honom. Så skall jag bevisa mig stor och helig och göra mig känd inför många folks ögon; och de skola förnimma att jag är HERREN.
Men "Framåt!" skrek han åt hären Med samma eld ändå, "Och bären mig, gossar, bären, Ifall jag ej orkar gå!" Tre ting i lust och smärta, Dem ägde han, käck och god: Stolt själ och lättrördt hjärta Och brinnande hetsigt blod. Gamle Spelt, skall han så helt förgätas? Nej!
Jag trodde att jag var som annat folk, att en kunde älska mig, när jag var sådan jag borde. Men jag var inte skapt till att länge få inbilla mig sådant. Du tålte inte fattigdomen, och barnen, som du inte rådde med, blef det många utaf. Jag var gammal och tungsint, du skulle ha ungt och friskt blod. Ja, ja! lika barn leka bäst.
Dagens Ord
Andra Tittar