United States or Yemen ? Vote for the TOP Country of the Week !


Detta hade jag i all tysthet, ingen af kamraterna bevakade mina öfvergångsperioder, redan gjort ett par gånger, och nu såg jag att vi alla måste till bottnen af denna elffåra. Solen var nu nere, det blåste kallt i rigtning från snöfjellen, icke ens kandidaten, som eljes svärmade för bad vid hvarje vattendrag, kände något större behof af fotvatten.

Han säger, att han är förföljd av en galning, som rusar efter honom gatorna! Hela familjen reste sig från bordet och kom ut till mig. Jag satt galoschhyllan och tiggde och bad: Snälla, goda människor, låt mig stanna här en liten stund, att han inte får tag i mig. Han är alldeles galen! Lugna dig min lilla gosse, sade familjefadern, här kommer ingen att göra dig något ont, det lovar jag!

Han hade funnit beröringspunkter mellan mina idéer och teosofernas, och han bad att veta min åsikt om ockultismen och Isisprästinnan fru Blavatsky. Den tämligen höga tonen i hans brev misshagade mig, något som jag ej dolde i mitt svar.

Fönstret över frontespisen slogs upp, Valborg stack ut huvudet och ropade: Det var sant, mor, strykarna bad om mera välling. Det är sex styckna. Moran nickade. Gästgivarn sade: Nej, jag ville ingenting säga. Jag undrar bara, vad det nu ska bli för elände i Sutre. I jissine började hon. Men han lyfte huvudet, såg henne rakt in i ögonen.

Den unga flickan såg generad ut. »Mamma, jag skyndade mig mycket, jag ville berätta dig något nätt om henne, något, som rörde mig mycket!» » för all del och klä' om dig först, min vän, jag är verkligen eljest rädd...» »Berätta för mig, fröken», bad doktorn, »jag är ytterst intresserad af er patient och vill gärna höra, hvad som rört er

hösten friade han fromt och högtidligt, som det anstod en andans man, en kväll Elsa följt honom ett stycke vägen till Tibble öfver åsen. Ingalunda föll det honom in att försöka vinna henne med öfverrumpling, nej, han framställde blott sitt förslag med en röst, som darrade af undertryckt känsla, och bad henne rannsaka sitt hjärta!

Först såg jag att det låg en stor pansarbåt alldeles vid Tallholmen och han hade inte varit där förut, åtminstone var han inte här i går och stod jag just och frågte Olle om han hade fått någon ål för han metar ål för de fick vaktmästarn hotellet häromdan, en riktig ål som han sålde för två och femti och kommer en barkass med sjömän som rodde och i aktern satt dom där officerarna en svart duk och dom styrde med ett styre som såg konstigt ut alldeles som en stolsrygg och gick dom i land och kom rakt fram till mej och den ena gjorde honnör här och frågade hur gammal jag var och vad jag hette och de sa jag och skratta dom och bad mej hälsa pappa.

Modren gaf henne ännu en bit till och bad ställa resten i skåpet för fadrens räkning. I det samma hördes steg ute i farstun. De trodde, att han redan kom hem. Dörren öppnades, men in steg Heikura, gårdens egare. Mari kände, hur blodet rusade upp i hennes kinder. Hon anade något ondt. God morgon! sade Heikura. God morgon! svarade Mari. Är inte Holpainen hemma heller? Nej.

Men Lucius Titus, eggad af begärets makt, Af jungfruns skönhet, tadlar deras feghet spotskt, Går fram och ärnar våga helgerånet själf Och faller såsom död vid flickans fötter ned. kom hans fader, skrämd af dystra budskap, dit Och såg och böjde knä vid skenets rand och bad: "Förbarma dig, du heliga, förbarma dig, Och återgif af nåd åt mig min enda son!"

Som vän han kom till Salamis Med några kamrater och ett enda skepp Att härskarspiran vårda åt sin broders son, Tills denne kunde hinna sina fäders ö. bad jag, ja, i sanning, honom varnande, Ej träda utan aktsamhet hemmets jord, Emedan du, emedan den, du kallar kung, Med legda skaror eftertraktade hans lif. Men sådant veta desse lika väl som jag.