United States or Maldives ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vilken av dem? Benjamin. Horungen, sade pojkarna. Men det förstod inte Louise. Jaså den. Jag kan inte förstå, att Enok inte ger skall. Vi måste släppa dit Prick också. Prick rusade genast in under bron och ställde till med ett förfärligt oväsen Ä, de slåss, sade pojkarna. Nej, de tar råttor, sade Louise. Passa , säger jag er. Snart kommer de. Pojkarna beväpnade sig med allehanda tillhyggen.

När han kom ut, tillsade han två av trälarna att hämta sina yxor och följa med upp skogen. de hade gått ett stycke, fingo de syn två av Ulvssönernas trälar, som stodo och väntade, också beväpnade med yxor. Han släppte flickan och bad henne återigen att inte glömma Soldis' svar. Sedan vände han om hem med sina följeslagare utan att närma sig de beväpnade männen från fiendegården.

Vartill den gamle svarade: tre gånger har Herren byggt min stuga av intet, och i femtio år har han givit mig skördar av ljungfält. Varför skulle icke Han, som är starkare än alla, konungar, än vidare sända oss hjälp i den rätta stunden? Vid dessa ord upprycktes dörren och sju beväpnade män, betäckta med snö, stövlade in i stugan.

Längre fram smedjan, med nakna och svarta smeder, beväpnade med eldtänger, kniptänger, släggor, mitt ibland eld och gnistor, glödgat järn och smält bly; ett larm som skakar hjärnan dess fasta stöd och kommer hjärtat att hoppa i bröstkorgen.

Sedan följde en kort stunds tystnad, kvalfulla minuter, hvilka syntes gossarne långa som år. Men man lämnade dem vid lif, vågade de ändtligen se sig omkring med skygga blickar. De funno sig omgifna af en mängd brokigt utstyrda, till tänderna beväpnade män, och med fasa sågo de spår af friskt blod deras vapen och kläder. Men ännu tycktes man icke hafva för afsikt att döda dem.

Hon skakade bort den jordblandade snön, som hade fastnat skjortan över knäna, och började locka getterna. De hade sprungit ut, dörren blev lämnad öppen. såg hon, att det kom beväpnade män från jarlagården. I drottningens namn! sade de och omringade henne. Du är vår fånge. Den goda drottningen? Skulle hon befalla något sådant? Hon är inte längre god.

KRIGAREN. Mängden, konung, drog sig bort Från tummelplatsen, yttrande med ohöljdt trots, Att för Leontes ensam, för hans härskarrätt, De gått till striden. LEIOKRITOS. Som hans arma fader själf. KRIGAREN. Nu storma våra fiender församlade, Förstärkta åter. Motstånd frestas knappast mer. Hör, hör, de komma, nalkas! Skynda, rädda dig! DE FÖRRA. EURYSAKES. EUBULOS. HYLLOS med en tropp beväpnade.

Har djärfhet du att våga trotsa svärdets hot, Skall gisslet, långsamt brukadt, dock makt med dig. Låt oss begynna genast, hit med spön, I män! EUBULOS. O blixt i natten, Hyllos! FOLKET. Rhaistes, se, gif akt, Din fiende är nära. DE FÖRRA. HYLLOS med en skara beväpnade. HYLLOS. Kröker du ett hår gubbens hufvud, gäller det ditt usla lif.

Till handling därför, medan tid oss ges ännu! Sen er omkring, i glesa hopar samlens I Till värn för denne, många knappt beväpnade; Kring drotten, kring Leiokritos, min fader, står En tallös skara, bättre rustad, ordnad mer Och all sin makt och välfärd skådande i hans. Förkrossas skall han hjälplöst, återvunnen knappt Åt lifvet nyss och af sin dödskamp mattad än.

Gud skall förlåta dig, stackars arma, liksom en gång också honom, hördes ärkebiskop Fulcos fasta röst. Men din plats är inte här. I afton är det gott om sadlade hästar, och jag skall taga några beväpnade karlar med mig och för säkerhetens skull själv följa dig det första stycket. Vart vill du hän? Helst till min olyckliga syster, svarade hon och gick ned till honom utan att släppa gossen.