United States or India ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han har aldrig nämt ett ord om egna öden och sorger i sina sånger till andra. Den tiden var ej ömtålig i uppriktighet. Och huru litet han skydde att framställa sig sådan han verkligen var, följande anekdoter visa, som äro särdeles upplysande om hans karakter.

Strängt sysselsatt och upptagen med allvarliga framtidsplaner hade Carlsson hittills undvikit all handel med flickorna, emedan han kände huru tidsödande sådant göromål var, och väl vetande att i samma ögonblick han öppnade eld åt det hållet, ingen säkerhet mera fanns att han ej skulle en ömtålig punkt, som vore svår att försvara, och att det, om han en gång blev slagen den marken, vore slut med anseende och myndighet.

Och dermed var hans sjelf söndergnagdt, att han aldrig kunde vara sig sjelf, alltid var beroende af andras svajande opinion, och aldrig trodde sig sjelf om något, utom i de ögonblick han kände sin energiska själ arbeta oberoende af hans vilja. Gossen var ytterst känslig. Gret ofta, att han erhöll ett särskildt öknamn derför. Ömtålig för en liten anmärkning, i ständig oro att begå ett fel.

»Nej», sade han blott; men tonfallet hade fått en anstrykning af godlynthet, som det icke fans i hans förra replik. » Det ligger under, att jag icke vill vara din gäldenär. Du som sjelf i det fallet är ömtålig, borde verkligen också lära dig fatta, att också andra dödliga kunna ha sin lilla stolthet. Jaha, min gosse» här gaf hon honom ett lätt slag axeln »och nu tala vi icke mer om det

Rogelio är en välartad ung man tjugo år. Han studerar juridik, ordentligt och tämligen metodiskt men utan att öfveranstränga sig. Han har en ömtålig konstitution, och hans mor omhuldar honom nästan med något af en sjuksköterskas varsamhet. Ett innerligt förhållande råder mellan mor och son; ett inslag af frisk humor i skildringen stänger hjärtnupenheten ute.

Gustav Adolf hade både av medfödd mildhet och politisk klokhet sökt utplåna de blodiga spår hans fader efterlämnat; men han var ömtålig för allt som vidrörde denna sträng och kastade skugga faderns minne. Han var retad förut och brusade upp. Sitter du till doms över din konung, dåraktige pojke, och vill lära honom vad rätt eller orätt är?

Det hon sjelf, hans mor, skulle ha vårdat som en ömtålig planta i sin tillgifvenhets varma atmosfer, skulle denna lilla, känslolösa varelse utan barmhertighet låta vissna bort och ut. Hon låg och hetsade upp sig i denna stämning och hennes fantasi målade allt i de mörkaste färger. Hon vred sig under plågorna.

Det invärtes raseriet förtog henne rösten. Hon tänkte sig om för att kunna finna ord liksom doppade i syra att fräta sig in en ömtålig punkt i hennes själ. Hon skulle piska halfheten och ytligheten till blods genom hud och hull, hon ville pina denna kvinna med små glödande förolämpningar tills hon skulle vrida sig som ett såradt djur i blygsel och vånda.

FRUN. Herr Duplessis! ERNEST. Min fru! FRUN. Ni tycks taga liflig del i hvad som rör oss, att jag inte kan öka mitt syndaregister emot er, genom att visa er misstroende. Har ni styrka att bevara en högst ömtålig hemlighet! ERNEST. Jag har en ovanlig styrka, min fru! FRUN. Ni svär således att aldrig för någon yppa .

Strängt sysselsatt och upptagen med allvarliga framtidsplaner hade Carlsson hittills undvikit all handel med flickorna, emedan han kände huru tidsödande sådant göromål var, och väl vetande att i samma ögonblick han öppnade eld åt det hållet, ingen säkerhet mera fanns att han ej skulle en ömtålig punkt, som vore svår att försvara, och att det, om han en gång blev slagen den marken, vore slut med anseende och myndighet.