United States or Comoros ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och han sade till mig: »Frukta icke, Daniel, ty redan ifrån första dagen, när du vände ditt hjärta till att söka förstånd och till att ödmjuka dig inför din Gud, hava dina ord varit hörda; och jag har nu kommit för dina ords skull.

Utan med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka jorden. Och han skall slå jorden med sin muns stav, och med sina läppars anda döda de ogudaktiga. Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter.

Du kan icke fatta, att jag dag efter dag kommit närmare likgiltigheten att jag dag efter dag blifvit säkrare mig själf. Du dömer blott efter, mitt stilla, ödmjuka sätt. Den sega kraft, som döljer sig därunder, har du ingen aning om. Flyg, flyg! Jag håller dig icke kvar med ett finger. Jag är glad att jag icke behöfver bryta.

Och jag lät där, vid Ahavaströmmen, lysa ut en fasta, för att vi skulle ödmjuka oss inför vår Gud, till att av honom utbedja oss en lyckosam resa för oss och våra kvinnor och barn och all vår egendom.

Är detta eder glada stad, hon den urgamla, som av sina fötter bars till fjärran land, för att gästa där? Vem beslöt detta över Tyrus, henne som delade ut kronor, vilkens köpmän voro furstar, vilkens krämare voro stormän jorden? HERREN Sebaot var den som beslöt det, för att slå ned all den stolta härligheten och ödmjuka alla stormän jorden.

Att jag äger detta minne i min ålders höst ännu Ser du, jag ar stolt däröfver, mycket stoltare än du. Det är sant, att lyckan svek oss under mången blodig dag, Det är sant, att våra segrar byttes snart till nederlag. Men ödmjuka oss behöfva vi för ingen man ändå Och jag bär min hatt hufvu't, bär du, gubbe, din också!"

Om du nu hörsammar allt vad jag bjuder dig och vandrar mina vägar och gör vad rätt är i mina ögon, att du håller mina stadgar och bud, såsom min tjänare David gjorde, skall jag vara med dig och bygga åt dig ett hus som bliver beståndande, såsom jag byggde ett hus åt David, och jag skall giva Israel åt dig. Ja, för den sakens skull skall jag ödmjuka Davids säd, dock icke för alltid

Men hos Blekängsmadammerna var känslan för det komiska föga utvecklad. De sågo sig övergivna av denna världens stora, de vände sig till Gud, som väl ändå till sist ska bukt med alla sina skapade varelser, det nu vara råttor eller stadsfullmäktige eller lärda doktorer. Denna ödmjuka, tålmodiga hållning behagade icke Blekängsbarnen.

Efter allt hvad han hade sagt var det icke lätt att nu ödmjuka sig och ge efter. Nej, det kunde han icke. Och dock om Gud skulle göra mot honom, som han hade gjort mot Betty? Evas ord fortforo att ljuda för honom, och nu föll också hans blick hennes bedröfvade, tårfyllda ögon, och segern var vunnen!

Jag säger det icke för att underblåsa ditt högmod; jag säger det snarare för att ödmjuka dig, ty du har hitintills gjort allt för att illa använda dina gåvor och förspilla din lycka. Lämna detta ofruktbara samtalsämne, sade Teodoros. Jag har här i Sunion ett välsignelserikt fält, mer än tillräckligt för mina krafter.