United States or Martinique ? Vote for the TOP Country of the Week !
Petter, lös den bundne karlen! Vad? Är han din egen far? Nå, den glädjen unnar jag dig, ärlige pojke. Tacka din son, bonde, han är en bra soldat. Och du, gubbe, berätta vad som hänt, men ljug dig ej oskyldig.
Se, då vi slutade ren och voro beredda till hemfärd, Sköt Zakarias ett skott, där han stod vid stranden allena, Sköt och höjde sin röst och skrek som ett dånande tordön: 'Hit, hit! Skynden er, skynden med laddade bössor i tid hit! Ingen hade väl då, om icke den flyende haren, Täflat om yppersta priset i lopp med den ärlige Petrus; Så framskyndade han, då han hörde det skallande ropet.
Tiden läkte dock sorgen, och nu i främmande gårdar Blomstra de älskade barnen på nytt; men själf med förnöjsamt Sinne begär jag mitt bröd och spelar min giga, som syrsan Sitter, fast solen är knapp, på det vissnade bladet och sjunger." Sådant berättade där den ärlige Aron, och honom Hörde med tårar och gråt den goda, förståndiga Anna.
Ty där låg han behagligt, den aktade tiggaren Aron, Närmare ugnen och njöt den ångande hettan allena, Medan en annan af männernas tropp, inhysingen Pavo, Låg vid hans sida och kände ej nog af en älskelig värma Grannen ville med våld den ärlige Aron från stället Tvinga och hvälfde sig opp på hans andra sida behändigt, Trängande på som en kil; men förgrymmad reste sig Aron, Famlade, fattade tag och slängde den stretande Pavo, Lätt som en stampsäck, ned från den sotiga muren i golfvet.
Leende svarade då Zakarias, den ärlige gubben: "Ej är det jag, som skall bädda din säng och syra din rocka, Fråga ej mig, men henne, och lofvar hon, lofvar jag äfven. Väl med en sämre kunde hon vandra och vandra till sämre." Sade och ropade högt åt hästen och åkte sin väg bort. Men till stugan begaf sig med fröjd den raske Mattias.
Glad i sitt sinne besåg han den nyss svartmålade stocken, Medan ur lådan däri en hvassare flinta han framtog; Men till sin hustru talte tillika den ärlige Petrus: "Anna, i afton ännu är det bäst, att du fyller min matsäck, Så att den mättar en man, som en dag vill dröja i skogen. Skaffa i ordning i kväll, om du ej vill störas i morgon; Sömnlös sängkamrat är försummadt arbete ständigt."
Vacker är han, och hon kan bäst jämföras med Hedda." Honom svarade åter den ärlige Petrus och sade: "Drängen skådar du där, den snabbe, driftige Anders, Son till en ädel man, Zakarias, värden på Hjerpvik.
Helge Erik visade honom då, att spetsen fallit från spjutet, och bad honom att raskt förfärdiga en ny, medan han satte sig på kanten av vattenkaret och väntade. Den skulle vara hårdare och uddvassare än någon annan, ty med den ämnade han strida under korsfanan. Glad i hjärtat skyndade sig den ärlige smeden att villfara hans begäran.
Men på den ärlige Aron, som lagt fiolen på bänken, Medan han sorglös satt och torkade svetten ur pannan, Höll välaktade herr kommissarien sitt öga beständigt. Honom värderade så den förståndige herrn, att han hellre Låtit omsider sin yppersta dräng borttåga till andra, Än han den åldrige släppt ur sin gård.
Nöjde förnummo de genast, att festen var börjad där inne, Sollikt tindrade ljus ur de öppnade gluggarnas imma, Dörrn stod vida på gafvel, och ljud af en stojande polska Susade fram som en storm och fyllde den rymliga farstun. In förfogade sig den förståndiga Anna och dottren, In gick tiggaren Aron också, men den ärlige Petrus Band vid slädan sin häst, sen han låtit den tumla sig först där.