United States or Gibraltar ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han gjorde en min, som om han ville kläda af sig rocken, men hejdade sig sedan plötsligt liksom generad att visa sig i blotta västen. Hon ryckte till och kastade häftigt armarna om hans hals, tryckte sig intill honom och bjöd honom sin mun till en kyss. Toka, sade han, vände sig till hälften bort, gjorde en pryd gest, men lät henne hållas. Hon kysste honom.

Generalen hade haft oss att arbeta som slavar om dagen och jag var alldeles utsliten, jag låg i mitt tält och kunde icke sova av bara trötthet... Det händer aldrig en god soldat, avbröt Lannes överlägset, sitt burdusa sätt. Du hade väl litet hjärtklappning före affären kan jag tro. Rapp stack handen innanför västen och försökte se imponerande ut över sin styva halsduk.

Det stack nationaläran, och letande ännu i sista stund efter ett oåtkomligt dråpord, gick han rakt fienden, tog honom i västen och röck honom ut backen. Flickorna ställde opp sig i dörröppningen att åskåda drabbningen, och det föll ingen in att söka emellan. Norman var liten och satt, men Carlsson var grövre och utvuxen.

Det var tydligt nog, men ändå: Om jag visste! Åh, jag såg, jag såg in i detta opålitliga ansikte, som om mina ögon kunnat draga fram sanningen därur. Om jag visste, hvad ni vill om jag skall eller stanna. Nu slår jag er! Ja, gör det, det är visst det enda som hjälper! Trots allt måste jag skratta åt mig själf. Han kom kvällen. Jag hade min nya, vackra vinterklädning med röda västen .

Hans bäste vän och jaktkamrat, Harry, låg och blödde ur ett otäckt sår i sidan, han hade skjutit sig själv, han rev av honom västen och lindade den kring hans kropp som en gördel under det den döendes stövlar sparkade upp jorden och ljungen runt om och bröstet hävdes.

Kanske fick han bud derom tankeläsningens väg, ty han slängde hastigt af sig västen och ullstrumporna, kaflade upp benkläderna, som om han skulle vada, grep sin gule halmhatt och tryckte den fast hufvudet, tog golfvet tvärs öfver stugan »i ett byx», och hoppade upp sängkanten, der våra två vägvisande kamrater lågo.

Det stack nationaläran, och letande ännu i sista stund efter ett oåtkomligt dråpord, gick han rakt fienden, tog honom i västen och röck honom ut backen. Flickorna ställde opp sig i dörröppningen att åskåda drabbningen, och det föll ingen in att söka emellan. Norman var liten och satt, men Carlsson var grövre och utvuxen.

Själve herr Gudmund Ulvsax, närmaste grannen, som plägade hojta snarare än tala och svärja mer än välsigna, när han fått ymnigt av öl och vin inom västen, var Ekö hövisk, måttfull och siratlig i ord och åthävor och lallade där, sedan han blivit nedbäddad, med aktningsvärt försök till andakt sin i barndomen inövade, till ordaförståndet honom mörka latinska kvällbön, när han icke utbytte den mot morgonbönen.

Han var en fullfjädrad affärsman och stod under ferierna i sin fars butik. Han kom också till Stellan: Ska du ha en lott i en Åbergare. Djävla bra Åbergare. Nästan som ny. Ebenezars far var frireligiös och Ebenezar passade fördenskull att svära ut under terminerna. Han plockade fram en Åbergare ur ett gömställe under västen och byxlinningen: Här ska du se. Nästan alldeles ny.

Båda hade långrockar af blått hemfärgadt och hemmaväfdt vadmal, grå knäbyxor och höga stöflar. Skjortorna voro knäppta högt upp i halsen, omkring hvilken de ytterligare virat långa och tjocka röd- och grönrandiga ylledukar, hvilkas breda ändar täckte hela västen.