United States or Singapore ? Vote for the TOP Country of the Week !


I dag gjorde hon ingen bukett, hon gick till bron i nya, allvarsamma tankar. Men der voro redan många samlade. Herrskapen från granngården stodo och betraktade det strida vattnet, som vräkte väldiga massor mot de osynliga klipporna i djupet och dånande kastade sig tillbaka igen i hvirflande skum. Fallet var långt och synnerligen stridt. En lös stockflotte flöt just ned.

Om någon ville hjälpa mig, giva mig ett stöd. Er morfar tröttnade min jämmer, han kallade sina drängar. De vräkte mig utför trappan och ropade: Horunge, horunge! De ropade, att det hördes över hela Blekängen. Och det blev mitt namn Till saken! ropade Ohlsson. Och skryt lagom! Horungar finns det flera än du. Hagelin fyllde sitt glas och tömde.

Men nu är han gifter, nu vete haken, vem det är Hör nu, Johnsson ska inte vara svinaktig Johnsson blängde ilsket. Besken numro ett hade dunstat bort och numro två stod långt därifrån Gula Rosens disk. Det stygga humöret tittade ut. Han vräkte fram några svordomar och förbannade alla snorungar, som hindrade gammalt folk, de voro stadda i viktiga ärenden.

Husen ramlade, taken rämnade och vräkte sig ut över gatorna, granater fräste torgen, vidare, vidare, fortare, fortare! skrek Ziri. Tao har vaknat, Tao kommer och dödar vår kärlek!

Han tyckte att de förnäma voro mindre högfärdiga än de borgerliga; de vräkte sig icke; trampade icke, värderade bildning och talang; de voro visst sätt mera demokratiska mot honom, de togo honom som jemlike, än de der hemma, som behandlade honom som en mycket underordnad, underlägsen.

Vågorna vräkte upp över stenarna under våra fönster och långt ögat nådde syntes endast de vita böljornas kammar mot den mörka havsytan och de små skären, mot vilka havet bröt. Som kaskader av vitt skum störtade vågorna mot höjden, pressade fram av tyngden från hela havet, som från väster låg .

Jag vräkte både honom och bilen i en märgelgrav. Fäderneslandet hade behandlat de båda lovande unga målarna Jönsson och Wiberg illa.

Svetten pärlade i stora droppar hans panna och ögonen trängde ut ur sina hålor, bröstet flämtade och rosslade Ändtligen tog en sticka, och ur skrinet uppsteg först en hvitgrå rök och sedan en blå låga; det började fräsa och knastra i papperen. Med en sista ansträngning vräkte Anders skrinet i golfvet och drog hufvudet långt ner under dynan han kunde. Stugan började alltmer fyllas af rök.

Sjön vräkte ännu, låg blå som stål, och de yttersta skären hägrade, hängde luftfärgade skynken, som om de flutit upp ur vattnet och voro väg att lyfta sin väg som nattdimmor. Ungskrakarne lågo i vikar och uddar och sprungo sjöarne, när de sågo havsörnen styra sin tunga flykt över dem, döko och kommo upp igen, sprungo nytt, att vattnet forsade framför dem.

Hon störtade in till mannen, som redan låg och snarkade träsoffan, drog honom i håret och överöste honom med skymfliga tillmälen, i det hon med skamlös öppenhet tillstod, att hon lockat dit Hansi för att vara ensam med honom om natten. Hon ryckte den halvsovande fyllbulten från soffan, släpade honom ut genom dörren och vräkte honom i en driva.