United States or Falkland Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Gif henne den högsta skönhet, gif henne furstlig värdighet; beslöja sedan denna moraliska fulhet med en ren känsla, den renaste som en kvinna är mäktig af, med moderskänslan, med ett ord gör af ett vidunder en mor, och vidundret skall vinna ert deltagande, skall röra er till tårar, ja, denna vidunderliga själ skall nästan tyckas vara skön för edra ögon." Här finna vi lätt nyckeln till gåtan.

Man känner väl igen deras ansikten och figurer. Där är den radikale politikern, musikern med den kala hjässan, hovpredikanten, teaterdirektören och den en gång mäktige polischefen. Runt ringen löpa de, förföljda av det hemska vidundret med det öppna gapet. Sten tittar rätt lampan som om han aldrig sett den förut och säger han: Får djuret inte tag i dom? Nej, säger jag, de springa undan.

Men det var ju en ren omöjlighet att i blåhalkan kafva sig undan det sig hastigt närmande vidundret. "Hva' i fridens dagar är de", hviskade Ante med ögonen utspärrade emot det mörka odjur, som med två små eldglänsande hålögon, eller hvad det var, syntes ämna flyga dem. Maglena knep hårdt om Antes hand. Månke, lill'"karlen", glömde alldeles sin manliga värdighet.

Emellertid stod regeln, att delad börda är ljuf att bära, klar för oss alla fem, och ingen af oss hade annat val, än att dela den med tillhjelp af ofvannämda mod, beslöto vi att tre veckor anlägga det och under tiden adla det till resväska, något som antydde våra mordiska afsigter mot vidundret, ty i våra dagar måste det vara en mycket stark ställning, som skall förmå uppbära nytt adelskap.

Han gallskrek och hakade sig med både armar och ben fast vid Ante. "Ja men aldrig har jag sett farligt i hela lifve", skrek Maglena. "De är ju en katta, och han kan int " . Maglena tog vidundret, som verkligen befanns vara en katt, opp i famnen, utan att akta huru den fräste och spottade; själf darrade hon af skrämsel och medlidande.

Men slutligen urskildes i detta förvirrade larm rop, genomträngande och vilda, vittnande, att det månghövdade vidundret var retat, att det sökte fiender, och att dessa fiender måste darra för en annalkande hämnd. Nu släppte Karmides Rakels hand. Ropen hade trängt till hans öra. Han anade deras betydelse. Han steg upp och lyssnade. Även Rakel hörde den kommande orkanens brus.

Jag är oskyldig i det brott, varom I talen. Varken jag eller min hustru har förgivit Simon. Nu står du icke talarestolen, ropade det kvinnliga vidundret. Giv akt! första hugget är mitt. Håll! utbrast en karl, skyndade fram och fattade furiens arm. Låt honom tala ut! Du har icke förgivit den helige, säger du. Svär det vid Gud! Vid Gud den Allsmäktige!