United States or Djibouti ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ett stycke bröd och en ostkant kan en alltid ge honom, tänkte hon. Fast det kanske är onödigt, eftersom han var med och stal gumsen. Och så ska det heta igen att en börjar bli gammal och velig. Nu hörde hon det visslande gnisslet från kolrakärrans hjul. Men hon tänkte endast på fången, på brödet och ostkanten. Hon såg dem framför sig, fången och brödet och ostkanten.
Den var gnaven som av råttänder, men en närmre undersökning hade ådagalagt, att Basilius varit framme. En annan ostkant hade legat i Daniels matsäck härförleden. Det var dock icke en kant utan ett stort, mjukt stycke fetost. Det är väl ändå för gott, tänkte hon. Åt en strykare. Sen hets det att jag är gammal och velig. Hon gick till hörnskåpet. Där fanns endast glas och dryckjom.
Å, låt dem löpa, du! sade gumman. Och det föreföll Daniel, som om hon hade skrattat åt honom. Fast han intet skratt hörde. Han buttrade till. Jag tror I är velig, mor. Sen de gjort en sån orätt! Men gumman sade: Har de gjort orätt, så ska du säga det åt länsman. Han håller reda på rätt och orätt. Den! sade Daniel, nickade och försvann.
Gästgivarn räknade upp en del och nämnde som det värsta, att han tagit henne mot hennes vilja. Än sen då? sade mor i Sutre. Därför hade hon aldrig trivts, menade gubben. Nu hör jag, att det är slut med dig, Lars, sade mor i Sutre. Som du har blitt velig. Och hon slog sig på de vidlyftiga höfterna och förde händerna till den digra barmen.
När bilen var i gång tog Broman upp en hundralapp och gav pojken, som genast fick klart för sig att Broman var velig. »Det är betalning för märket», sade Broman. »Jag köper det av dig för hundra kronor.» »Buuu!» sade pojken. »Vad farao tjuter du för?» »Buuu! De’ har jag sålt till Ville Andersson för tio öre å en biljett till bio.»