United States or Mayotte ? Vote for the TOP Country of the Week !


Svartklädda tanter gingo ut och in med choklad, karameller och presenter åt honom. Och kom det främmande. gott som varenda dag följde Stellan med sin far till tåget: först kom farmor, mormor och morfar och morbror från Göteborg och sedan farbröder och fastrar.

Se till att jag får referatet bara. Sättet är mig likgiltigt.’ Jag gick ut ganska fundersam och drev omkring gatorna. Jag begrep fullkomligt vad referatet betydde, och att varenda redaktion i staden var villig att sälja sin själ för att det. Men jag förstod också, att smultronfolket inte ämnade släppa ut ett ord och voro sin vakt.

Han tyckte att hon, som hon nu satt, liknade en tavla av Pablo Picasso som han sett i Wien. Armod hette den, och hemligheten med den tavlan var att den icke sade något om svält, trasor eller sjukdom, att gestalten icke var bruten, att ansiktet var jämförelsevis ungt, men ändå varenda tråd i tröjan, varje drag, varje färgklick var en sång om armodet.

Jag har förlåtit er allt, till och med tobaken. Vidare ha vi här en hel del amerikanska korrespondenter som allesammans äro mina personliga, kära vänner. Fråga bara Bob Hyes om han inte älskar mig! Om jag skulle bli skjuten, skulle varenda en klart för sig, att han riskerade samma sak om han inte ordnade för sig, och alltså kom han att ordna för sig.

Nu var han säker att hans far aldrig skulle ge honom en sådan häst. Om nu bara Göran kunde förstå Och kunde de leka tillsammans om eftermiddagarna med den och ha roligt. Göran kunde komma hem varenda dag, om han ville... Men nästa morgon stod Göran och väntade honom i bulevarden utanför skolan. När han fått syn Stellan, sprang han mot honom, men några meters avstånd stannade han.

Och plötsligt erinrade jag mig en sak: i min byxficka låg ett enfrancstycke från Charles X:s tid. Det saknade giltighet; varenda affär, jag kände i Monte Carlo, hade delgett mig detta och spottat ut det. Men Jag hoppade upp spårvagnen, som just kom. Vi körde, och jag stack till konduktören det fula myntet med Charles X:s drag nedåtvända.

Bergfeldt tittade in till sin gamle vän frukthandlare Fellberg här om dagen när han var väg hem till middagen. De pratade naturligtvis politik, det gör ju alla människor nu för tiden, men i motsats till de flesta andra hade de likadana åsikter i varenda fråga. Över detta blev Fellberg förtjust att han, när Bergfeldt gick, stoppade en stor, grann blodapelsin i Bergfeldts ficka.

Inte hade han haft mycken glädje av äktenskapet, han bara var hemma två gånger i månaden, men det var ändå ett hem, där han kunde känna fast mark under fötterna, där han kunde sitta vid brasan och äta ett mål lagad mat. Efter begravningen blev det utmätning och varenda pinne togs bort till auktionen.

Mitt namn är Hartman, jag reser också hemåt, ni är lik min döde bror som var musiker men han lade alla sina bekymmer bordet framför varenda främmande säg, tag inte illa upp, tycker ni jag är en pratmakare? Jag tänkte: eftersom han är lik min bror kanske om jag frågar vad han tänker för ledsamt talar han om det.

När han steg in genom svängdörren, riktades varenda kypares ögon mot honom, men snart han slagit sig ned tycktes ingen märka att han existerade. Andersson knackade. Ingen kom. Han knackade igen, hårdare. Samma resultat, eller rättare, samma brist resultat. Först vid fjärde knackningen, som var den hårdaste i världshistorien, kom en vaktmästare fram till hans bord och sade: "Strax!"