United States or Mali ? Vote for the TOP Country of the Week !


Den sköka eller det Babylon, som här omtalas, är vidare den sköka eller det Babylon, som finnes till under den tid, som här åsyftas, nemligen vredestiden eller den stora vedermödans tid. Att dermed ej framställes falsk religion under alla tider är klart af Uppb. 1:1. Detta nya Babylon kommer utan tvifvel att byggas vid Eufrats stränder likasom det forna.

"Ryttaren den hvita hästen," v. 1 tros vara densamma som ryttaren den hvita hästen i Uppb. 19:11, eller Kristus. Dock är han ej ännu synlig "med manteln, doppad i blod ," eller med, "det hvassa svärdet" och jernspiran i sin hand såsom i kap. 19 utan med en båge, liksom ville han säga: "Vill någon icke omvända sig, spänner jag min båge och riktar den."

De lefva ännu i sina jordiska kroppar, ehuru välsignade med all jordisk och all andlig välsignelse, man kan tänka sig. Men högt öfver detta folk, detta tempel, detta Jerusalem, uti det nya Jerusalem, Uppb. 21, 22 kap., tronar Jesu brudeskara uti uppståndelsedrägt såsom de himmelska regenterna. Uti hvilket förhållande nu de förhärligade skola stå till jordens folk, är en vigtig fråga för oss.

Jesus trodde första Mosebok enligt Matt. 19:4-6; Jonas enligt Matt. 12:40; Daniel enligt Matt. 24:15 och Uppenbarelseboken enligt Uppb. 1:17-19; 22:16-20.

Skulle yttersta dagen vara detsamma som domen framför "den hvita tronen" eller de tusen åren, Uppb. 21:11, stämmer det icke alls in. Men det är den icke, utan "yttersta dagen" är detsamma som "domedagen" och är sålunda tusen år lång.

I förbindelse med Kristi profetiska tal begagnas ofta uttrycket "tidsålderns ände." "Hvad är tecknet för denna tidsålderns ände?" Matt. 24:3, "Skördetiden är tidsålderns ände ," kap. 13:39 o.s.v., samt löftet: "Jag är med eder alla dagar intill tidsålderns ände ," Matt. 28:20 m.fl. Vi vilja lemna de öfriga verserna uti Uppb. 22 kap. till. slutet af boken och nu öfvergå till en vigtig fråga.

Uppb, 20 kap. visar oss, att de äro "saliga och heliga, som del af den första uppståndelsen," samt att den inträffar 1000 år före den sista. Men dock vi ej tro, att vid den sista uppståndelsen endast ofrälsta uppstå.

Vi hafva sålunda ett tillfälle, han kommer till skyn, ett annat till jorden; vid ett tillfälle ser endast hans brud honom, vid ett annat tillfälle "alla ögon," " alla jordens folk skola jämra sig öfver honom." Uppb. 1:7. Vid ett tillfälle hämtar, han bruden, vid ett annat kommer han med bruden, "med sina otaliga heliga," Jud. v. 14; med "härskarorna de hvita hästarna." Uppb. 19:14.

Vi läsa om "de sju änglar, som stå inför Gud," Uppb. 8:2, om änglar, som "alltid se faderns ansigte." I Dan. 10:13 läsa vi om "de förnämste furstarne" bland hvilka Mikael är en, han, som i kap. 12:1 kallas "den store fursten" uttryck, som låta oss förstå, att det finns andra mindre och mindre förnäma.

O hvilket samlif i denna stad emellan fader och son, emellan brud och brudgum, emellan helgon och änglar! Och midt under det att våra hjertan äro färdiga att brista af sällhet utan mått, höra vi kanske en ängel alltemellanåt utropa: "Och döden skall icke vara mer, icke heller sorg, icke heller rop, icke heller värk varder mer, ty det första har gått till ända." Uppb. 21:4.