United States or Latvia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Åtta Jugovitscher äro fallna. Broder ville icke lämna broder, Ej länge lif i någon rördes. Sist var öfrig än din broder Boschko. Öfver fältet fladdrade hans fana, Framför sig han dref af turkar skaror, Såsom falken jagar dufvosvärmar. Vadande till knät i ovänsblodet, Sjönk i döden Banes son, Strainja.

Man har ju hos turkar och ryssar historiskt sett, huru fatalismen verkar till företagsamhetens försvagande. Liknande verkan individerna och folken måste all determinism , om den verkligen blir den härskande livsåskådningen och dess anhängare icke, sin åsikt till trots, i de enskilda fallen själva låta sig av frihetsillusionen eggas till handling.

Judar, hedningar, saracener, kristna korsfarare och Kristusfientliga fransmän, egyptier, perser, druser, turkar och araber, krigare af hvarje folk under himmelen hafva uppslagit sina tält Esdraelons slätt och hafva sett deras olika länders fanor vätas af Tabors och Hermons dagg."

Bägges furstar hafva fallit döde; af turkar hafva räddat lifvet, Och af servier hvad än är öfrigt Ligger där med dödssår och förblöder." Medan korparna än tala detta, Kommer tjänarn Milutin till häst dit; I sin vänstra hand den högra bär han, Sjutton sår betäcka kämpens lemmar, Och hans häst är öfversköljd af bloden. Emot honom ropar skrämd tsarinnan: "Ve, hvad har dig drabbat, arme kämpe!

Hastigt springer den veka Stojan, Låter upp den vida buxbomsporten Och ledsagar henne in med glädje. För att bada går en skara turkar, Och turkinnor komma från att bada, Männerna med Mustapha i spetsen, Kvinnorna med Mehmed paschas maka. Skön är Mustapha, sultanens ättling, Mera skön dock Mehmed paschas maka. Och förtrollerskan är icke skön blott, Men tillika försåtligt smyckad.

Ingen annan Än Nikolos dotter kände språket; Men den sköna ropte till sin moder: "Skynda, goda moder, opp föttren; Dessa turkar vilja hafva vatten." Modren uppsteg straxt och kom med vatten. Alla drucko; blott den unga Muza Drack ej, utan bad en bön till modren: "Ädla fru, med er himlen vara, Men förunna mig er sköna dotter Till en trogen maka!"

Milosch, o furstinna, Milosch stupat: Vid Zetinjas kulna bölja föll han, Där en skara turkar funno döden. Milosch dödade sultanen Murat, Slog med egen hand tolf tusen turkar; Honom hell, och hell den, honom burit! Lefva skall hans namn bland Serviens söner, Evigt lefva uti sång och saga, Tills att värld och Fågelfält gått under. Frågar du också om Vuk den vilde? Honom ve, och ve den, honom burit!

"Alhejdi, jag bringar dig en syster, vårda henne väl. Jag har tagit henne af köpmän, som förde henne att säljas. De hade köpt henne af Turkar, som röfvat henne långt, långt härifrån. Ser du hon är skön, hennes fägring är lik månens i silfverklar natt. Du har ofta sagt, att du icke älskade våra qvinnor, att de voro vilda. väl, denna är mild och ljuf.