United States or Gambia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men det var en hästkurOch med tacksamhet i hjärtat tog jag Painkillerflaskan och tittade åter bruksanvisningen. »Fyll en matsked», stod där, »nästan till randen med vatten, och häll däri några droppar PainkillerKammarherre Rosenhane reste högst ogärna.

Hvad mera gladt och nytt skulle hända honom denna dag? »Äiti» tittade ut från dörren, barnen sprungo fram i sina långa skjortor, snafvande öfver trösklar och trappor. Nere åkern hörde folket bjellrornas klang. De blickade upp från sina kärfvar, och Olli i potatesåkern stannade midt i sin plöjning. Hvem kom med bjällror till Salmi, och den tiden dagen? Efter en halftimme var allt klart.

Bergfeldt tittade in till sin gamle vän frukthandlare Fellberg här om dagen när han var väg hem till middagen. De pratade naturligtvis politik, det gör ju alla människor nu för tiden, men i motsats till de flesta andra hade de likadana åsikter i varenda fråga. Över detta blev Fellberg förtjust att han, när Bergfeldt gick, stoppade en stor, grann blodapelsin i Bergfeldts ficka.

Detta satt nu lilla Märta och tittade , och till sist frågade hon Sven vad han gjorde. »Förstår du inte, att jag sitter gröna backensade Sven. Och hans ögon blevo stora av förvåning. Nej, det förstod Märta inte alls. Men eftersom Sven kunde hålla med det länge, antog hon, att det måtte vara något obeskrivligt underhållande och därför satte hon sig bredvid honom.

En underlig känsla av personligt ansvar bemäktigade sig uppläsaren, när han uttalade orden: jag är den gode herden, och han tittade ut genom fönstret, betydelsefullt, såsom om han sökte de båda lejda flyktingarne Rundqvist och Norman. Gumman nickade sorgset bifallande och tog katten upp i knä, som om hon öppnat sin famn för det förlorade fåret.

Han kom nedåt en stor, upplyst gata där ett dussin ganska tysta och beskedliga fruntimmer i den vanliga svajiga utstyrseln gick hastigt av och an utanför de ännu ej stängda restaurangerna. Han gick sakta och varsamt och tittade den ena efter den andra, men ryste för sig själv och gick vidare.

Fröken Alexander språkade med flickorna i köket, tittade in hos rättarn och hörde sig för här och var. Hon gick också ut stora landsvägen och träffade en del personer, med vilka hon inledde intressanta samtal. Ingen av de goda människorna visste mer än hon och de flesta visste mindre. I stället för att inhämta upplysningar blev det snarare hennes lott att meddela dylika.

Innan det var tid att till sängs, slutade det upp att snöa. Och den sista gången under kvällen, som man lyfte gardinen och tittade ut, var himlen hög och svartblå med tusentals stjärnor, som tindrade med en glans som om de blivit nypolerade. Stellan nästa morgon sprang till skolan, voro redan snöplogarna ute. Och det var kallt. Andedräkten stod som rökstrålar ur näsan.

Han hade satt nyckeln i hålet och började vrida med något ovan hand, ty klockan var endast i gång om söndagarne och vid högtidliga tillfällen, han hörde en djup knarrande stämma stiga upp från sängkläderna: Nej, si fan har klocka också! Carlsson röck till, tittade ner och såg i glödskenet ett lurvigt huvud med ett par pliriga ögon upphängt stödet av två håriga armar.

Hon trippade fram, lyfte gratiöst upp sin vackra spetsgarnerade sommarklädning, snörpte munnen och med en min som prinsessan i sagan gick hon med små steg fram mot huset och tittade nyfiket in. »Här bor folk», ropade hon, »här är gardiner, men jag ser ingenting för gardinerna, som täcka halfva fönstret.