United States or Denmark ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det låg något symboliskt i detta: skönheten, som förjagar mörkrets makter, en symbolik, som dock undgick honom eller som han i varje fall ej gjorde sig reda för. Den omflyttning, för vilken Edgar på detta sätt två gånger om dagen var utsatt för, visade sig emellertid ej vara nyttig. En dag, då Stellan kom hem från skolan, fanns hästen varken på byrån eller på bordet vid sängen.
Men lyd mitt råd, o Erland! Älska icke den mörka natt med hennes skräckgestalter. Den dödlige är skapt att älska ljuset, det rosiga; och dagens gyllne stjärna, tids nog den släckes för hans blick ändå. Ty ljus och mörker, dag och natt, de växla symboliskt, såsom goda tankar växla med onda i tvedelad mänskobarm. Erland . Det där förstår jag ej.
Personligheten antar typens drag, och det förlopp, som omhvärfver henne, ter sig sinnebildligt symboliskt. Med ett ord, det är gifvet, att Henri de Régnier gärna skall låta sina romaners personer röra sig i en infattning hämtad ur till exempel Ludvig XIV:s tid, eller åtminstone försatt med sådana exotiska element som ersätta en brist på afstånd i tiden.
Särdeles vacker har ref. tyckt sig finna den scen, då Angelika af sin älskare förs omkring i trädgården och för första gången vid hans arm gör bekantskap med en varmare och rikare naturs alster. Redan själfva uppfinningen af scenen äger sålunda något symboliskt rörande och sant.
Men jag har hört sägas i Orienten, att när man låter spå sig, skall man söka komma till att stödja handen mot en kvinnas hjärta, så vänder ödet sig till det goda. Det har jag också hört, inföll Eugène de Beauharnais. Förmodligen skall det symboliskt antyda, att en kvinnas kärlek gör mannen så stark, att han stödd på den kan besegra sitt öde.
På henne och hennes syskonhöjder lustvandrade, innan tvivlet förjagade dem, Apollon och sånggudinnorna. Silverskyarna, som kransa henne, voro då farkoster från Lycksalighetens öar, landsättande sälla andar, som kommo att i de olympiskes sånger höra och i deras danser symboliskt skåda världsalltets mysterier.
Det är mig omöjligt att läsa den eller andra utan att ana symboliskt uttryckta sanningar. De genomskimra dem, som pärlan skimrar från bottnen av en källa, som själen genomskimrar människogestalten. Men, sade Ismene, är det icke skalderna, som diktat dessa vackra saker för sig och andra? Detsamma säga kristianerna, anmärkte Julia.