United States or Eritrea ? Vote for the TOP Country of the Week !
De voro samlade för sig själva, och Assims moder var mitt ibland dem. Under tiden granskade Erland de vid eken lagda vapnen, spände bågarne för att fresta deras kraft, undersökte eggen på svärden och sjöng en munter visa. Det var lyckligt, att vi äga honom bland oss, sade en äldre man till hövdingen. Han skall vara vår gisslan. Men han är farlig, sade en annan. Det är en fiende mitt ibland oss.
Bakåt, från sidan, under hästen, i tusende olika ställningar lossas skotten, men Tscherkessens kula förfelar ej målet, alla kulorna drabba tillsamman på samma fläck, och åter klinga svärden i liflig lek och hästarne springa fria, frustande omkring; ty snabbfotade, nästan som hästarne, kämpa nu männen till fots mot hvarandra och förfölja hvarandra. Hvarföre leker Kaukasiern blodiga lekar?
Som en fläkt hon på böljor sväfvat, Som en doft på vår leende strand, Mig hon varit en stråle I min slocknande lefnads natt Fri må fläkten sin vinge lyfta, Doften sväfva i rymdernas famn, Strålen välje sin bana; Tvinga skall jag Oihonna ej. Kanske älskar hon, Gall, din båge Eller, Rurmar, af tonerna, dig, Kanske ville hon följa Dig bland svärden, o Clesamor. Pröfven, så jag bestämmer.
Man fordrar djärft Att höra mer, i hvilket land och genom hvem Han fallit, Ajas ättling. Tvenne flockar stå Fientligt mot hvarandra: Rhaistes ropar högst På ena sidan, på den andra höjer sig Ej någon enskild stämma öfver mängdens skrål. Men dig, dig nämna alla, dig man kallar på, Af dig begär förklaring en, den andra stöd; Och därför skynda! Stenar flugit ren, och snart Kanhända dragas svärden.
Ve dig, du blodstad, alltigenom så full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva! Hör, piskor smälla! Hör, vagnshjul dåna! Hästar jaga fram, och vagnar rulla åstad. Ryttare komma i fyrsprång; svärden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i mängd och lik i stora hopar; igen ände är på döda, man stupar över döda.
"Oihonna, din läpp är stum, Gif svar", så talte Morannal nu, "Hvi glesnar klangen af svärden? Finns Morvens ära ej mer?" Han sade. I bäfvan gaf Sitt svar Oihonna: "O fader, gläds! Snart, snart är sagornas Hjalmar En blodlös skugga på skyn. Han sviktar, hans hjälm är bräckt, Han mött tre söner af dig, o kung, Han kämpar ensam. I häpnad Står allt vid drottarnes strid.
Han såg väntande från den ena till den andra, men de voro upptagna med att sticka svärden i skidorna, och molnbildningarna på himlen stodo vita och orörliga. Det muntra sorlet, som hade hälsat guden, var bortblåst, och den tillfälliga ysterheten föll som en mask från de svårmodiga ansiktena. Hornen och träbägarna blevo icke fyllda vid mjödkaret, och några kastade bort dem.
Ingen fanns, som ropte folket samman, Ingen gaf ett råd och ingen lyddes, Förrn han syntes, förrn ur öknens klyftor Tiggarsonen kom med kungapanna Och hans röst, som ljöd till strid, förspordes; Då flög eld igenom hvarje hjärta, Tvekan flydde, honom kände alla, Och med honom gick vår tropp mot svärden, Som en stormvind in i vassen bryter. Se mot kyrkan!
Dess köl är bräckt, gräs gror i dess botten opp, Och dagen strålar genom dess sidor. Upp, tag det, flyg kring hafven och sök ditt namn Bland främmande ljud, förgäten af mig! Och Hjalmar gick. Han kom på sin faders gård, Där sköttes tomma, barnsliga lekar; Af mannahänder, knutna kring svärden förr, Nu slungades klot, nu fångades boll.
Behöf i din stolthet ej Ditt anlet gömma i dag af harm Att se en son af Morannal, Som skyr en fiendes spjut! Och barn af er faders kraft, Gall, jaktens furste, och Clesamor, Du yngling, pröfvad af svärden, Och Rurmar, sångernas vän, Gån glade på hjältars ban, I spår, som trampats af Finjals ätt Allt här försvinner, evärdlig Är bragdens ära allen.
Dagens Ord
Andra Tittar