United States or Curaçao ? Vote for the TOP Country of the Week !
Därefter gick han till en port som låg mot öster och steg uppför dess trappsteg; och han mätte portens ena tröskel: den var en stång bred och sedan den andra tröskeln: den var en stång bred. Och var vaktkammare var en stång lång och en stång bred, och avståndet mellan vaktkamrarna var fem alnar; och porttröskeln invid portens förhus på inre sidan mätte en stång.
Själv är jag aldrig utsatt för några olyckor, men jag kan aldrig besöka någon bland mina vänner utan att det händer dem någonting sorgligt. Det är naturligtvis inte mitt fel, och det förstå de. Men så fort de få se mig, ropa de: Där kommer fröken Alexander! Stäng alla dörrar och fönster och koppla från telefon! Alldeles som vid åskväder. Vad säger ni om det?
Hon svarade icke, såg blott på den unge mannen i katedern, som om hon velat säga: jag hör icke till dem. Stäng dörren! sade han till biljettförsäljaren. Dörren stängdes, och föreläsaren fortsatte som om ingenting händt. Men Elsa kunde icke längre samla sin uppmärksamhet kring hvad han sade, och han märkte det strax. Det tjänar visst till ingenting att fortsätta, sade han.
Mamma väter lilla hjessan och tvättar ansigtet också, hvad säger du då? Se så der. Men för all del, bli inte ledsen, det är redan gjordt. Nå, hvem kommer der nu igen? Stäng dörren! Barnet är naket!" Maja Lisa var det, som stack in hufvudet genom köksdörren. "Frun, det kommer främmande från staden. De körde med två hästar in på gården." "Herrar eller fruntimmer?" "Herrar.
Öppna grindarna, ropade hon till Basilius, som ensam stod kvar ute på vägen, öppna grindarna på vid gavel, så att hon inte behöver stanna. Den gästen kan en vägra rum efter stadgan. Vad står han och trampar efter, Träsken? Inte hoppar hon ur kärran på genomfarten. Tro, vem de ha fått till körsven? Stäng fönstret dennasse, Valborg. Det är väl skogsstrykarna, som fört henne med sig.
FOLKET. Drottning, hejda bör Du detta mod, ej egga det. Hans lif är vårt, På hans beror vår välfärd. TEKMESSA. Han är Ajas' son. EUBULOS. O konung, stäng ditt öra ej för folkets röst! Din store fader hörde ofta den och lät Sin starka vilja böjas som ett rör af den. Du står ej ensam, faller också ensam ej; Nej, tusen, tusen stå och falla jämte dig; Så tänk på oss tillika!
JULIA. Minns, att ni lämnar det i målarns händer, Ej visar det för kunder och för fränder, För onkel och hvar mänska, som ni ser. TRYGG. Behöfs ej varning. Hvad skall göras mer? JULIA. Ack, gamle Trygg, när ni tillbaka vänder Och har er reskamrat på tu man hand, Så stäng då ej er tunga bakom tand Och var ej trumpen, som ni brukar vara. TRYGG. Om han vill fråga något, skall jag svara.
In med er, ungar, gå in till mor i köket. Stäng stalldörrn om sig, Träsken, så slipper han knip i magen. Det blir att ge besk över lag. Hur många strykare sa hon att det var? Nå, det ger sig. Så beskedligt och gnavet hon kör, kommer inte till kyrkan före kvällen. Det blir tyst begravning. Gud fröjde själen. Amen. Inte kan en tro att hon kastar sig på korna i förbifarten?
Där på höjden har jag själv inslagit en stång för att utmärka meridianen. Vilket elände, icke sant? Och du säger... du säger... Jag säger... började åter främlingen, men han avbröts av hustru Annas röst utanför dörren: Vad båtar det människan, om hon vunne hela världen och toge skada till sin själ? Vad vill du, kvinna? sade den gamle mannen, misslynt öppnande dörren.
Det var fäst på en stång som andra hövdingamärken, men det var varken av guld eller silver eller trä eller tyg utan av smitt och vridet järn. Det föreställde en ringlad orm, som lyfte huvudet mot en stjärna. Väringarna anade, att det föreställde vishetens sinnebild och att det gott kunde passa Blot-Sven. För att giva sig till känna stämde de upp en sång på götamål.