United States or Botswana ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det hade börjat snöa, men snön smälte och sög sig in genom takpannorna och genom läkterna och genom takpapperet, att det dröp i hans säng, vilken tjänade som soffa om dagen och apterades till säng om kvällarna helt enkelt genom att han lyfte täcket; och nu när det blivit kallt var sängen hans enda räddning även om dagarna; han var uppjagad ur sitt bo, han var hotad i sin tillvaros första villkor.

Det hade nästan slutat att snöa, molndimmorna hade lättat, och skyar med slitna kanter drevo långsamt bort över husens gavlar och tak. Tomas hade stannat i hörnet av Fredsgatan och såg utåt den tomma fonden, där Mälaren gick öppen i mörkningen som ett brett, blåsvart band.

Elden brann i spisen och pojkarne sutto och byggde not; flickorna spunno och Rundqvist satt och slöjdade spadskaft. Snön hade fallit hela dagen och gick redan över fönsterrutorna, att det såg ut som ett likrum inne i köket, och varje kvart måste en karl ut och skotta från dörren, att man inte skulle snöa in och inte kunna komma till ladugården att mjölka och nattfodra.

börjar det snöa sakta, först mycket långsamt, här en liten flinga, där en annan, men småningom blir det mer, hastigt och tätt falla flingorna. Frits blir varm af den ovana ansträngningen och knäpper upp rocken för att svalka sig. Oförtröttad fortsätter han vidare, fastän pannan är fuktig af svett och han andas häftigt.

Äfven efter middagen fortfor hon med sitt arbete, och när hon ordnat Annas kuddar och ställt in maten i ugnen åt sin gosse, började hon skura alla kökskärlen. Hon var ifrigt sysselsatt med sitt arbete, att hon ej gaf akt huru det småningom börjat snöa och att det tycktes arta sig till att bli yrväder. Plötsligt hörde hon klockan slå fyra, och började hon bli orolig.

Innan det var tid att till sängs, slutade det upp att snöa. Och den sista gången under kvällen, som man lyfte gardinen och tittade ut, var himlen hög och svartblå med tusentals stjärnor, som tindrade med en glans som om de blivit nypolerade. Stellan nästa morgon sprang till skolan, voro redan snöplogarna ute. Och det var kallt. Andedräkten stod som rökstrålar ur näsan.

Snart dog ljudet af deras steg bort, och först steg fru Henriksson upp och gick hem. Stormen hade nu saktat sig något, men det fortfor att snöa. Den ångestfulla modern sände en brinnande bön upp till Gud om sin gosses lif. hon kom hem, möttes hon af Annas ängsliga fråga: "Hvar är Frits? Har ingen sett honom?"