United States or Azerbaijan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon kom in med råmjölk, för en ko hade nyss kalfvat hos dom, och när hon stöp och spillde ut en skvätt, så sa hon, 'den' jag vill inte säga så styggt , mjölken." "Ja småstintena hade kanske lärt sej svära i en sån gård, dom å", misstänkte Per-Erik.
"Ta hit Ujyla, tå få vi väme ått vi å", skreko småstintorna på kälken. "Ni mått vara snäll nu. Giss på om mor hörde småstintena sina grine för jämnan. Ha ni int just fått mjölk, som va bå söt och varm." "Men de va som ingenting", kved Brita-Kajsa. "Va' tinnenin" upprepade Märta-Greta snyftande, med tårar i stora, sorgsna ögon. "De va två skedfyllor till er hvar.
"Jag tror nog int de", svarade Ante, som med uppspärrade ögon försökte tränga igenom de vildt hvirflande, piskande snöflingorna. "Vi mått stanna och stoppa om småstintena först, så dom få de varmare, så ska vi gå på fortare se'n." Ante vände sig åt kälken. Han tyckte i snöskimret att det såg så underligt tomt ut där. I ett par steg var han invid den.
"Efter de, sir ni, så påtar jag vantar och syr rosor på, och sälj dom, sir ni, och får pengar och köper oss en liten stuga, som si ut som linnbär å fil och har fönster, som skratta opp under taket. Småstintena och allihop, så ska vi göra vantar.
Det föll honom så tungt och ovant för det här, att Anna-Lisa, som alltid varit så stilla och lugn, nu skulle gråta så farligt. Anna-Lisa satte opp hufvudet, alldeles rödgråten. "Jag vill int vara utan er , först småstintena, som jag sörjer så farligt, och så er allihop." "Ja nog blir de ledt för oss, å", sade Ante stillsamt. "Så bra som du har varit mot små'en här, och oss allihop för den delen."
"Frun hon satt vid korgsängen i går kväll och lät småstintena läsa lill'böna deras, och så sa hon att dom skulle be Gud bevara syskona, som gick ute, och låta oss alla bli snällt, godt folk. De tyckte jag om och därför fick dom bli där."
"Men dom hade fyra hästar där, och bössa på väggen, och husbonn, hade en slidknif, som var grannlåt riktigt, så nog hade småstintena fått de bra å på sitt vis." "Nu ska ni få si slidknifven jag fick tå' jägmästarn", afbröt Ante. Han tog fram ur barmen en knif i slida, en knif med svart glänsande skaft och läderslida, en knif, som var blänkande hvass i eggen och tunn i spetsen. "Nej, gosse!"
"Du hade nog måtte låta dom stanna i storbondgår'n å, om dom hade velat ha' småstintorna där, fast folke där var båd' sur och elak", sade Anna-Lisa, lite försmädligt. "Aldrig i världens tider", tog Ante häftigt i, "var så god du. Där, som husbond svor så farligt. De kan komma hvad ondt som hällst öfver en tocken gård, och de skulle småstintena få li' af å."
Dagens Ord