United States or Bosnia and Herzegovina ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han ryckte kammen af henne och dängde den i backen. Ta opp kammen själf du, och kamma krusedullerna dina du, så håre ditt en gång ligg slätt som på folk. Gullspira och jag vi red oss nog vi." Därmed gick Månke med Gullspira, som bände och vred hornet för att komma loss ur hans hand och för en stund få smekas och kelas med af Maglena.
Har ni hört stormen fara öfver hafvet, ni har då hört vågornas sång. Då är stor folkförsamling, då talas kraftiga, vackra ord, med lifliga åtbörder och hög röst om kung och folk. Eller har ni sett vågorna leka och smekas en afton, vid stranden, just då de hålla på att slumra? Har ni hört hur ljuft de då sjunga, huru smekande i deras vänliga samtal.
Han drog henne till sig, och hon lade sitt hufvud mot hans axel. De smögo sig in till hvarandra att smekas och le mot hvarandra, bekymmerslöst, barnsligt tillgifvet tyckte hon. Det var tryggheten af hans närhet, tryggheten af att hvila sin vilja i hans. Det var att vara kvinna: älska och ge. Hur kunde hon orka att spela komedien, när hon var så trött.
Det kunde misshaga konungen... Eller har han vant dig, att du skall smekas först, innan du går din väg? Ånej, den syrliga äppellukten från ett så ungt väsen har alltid plågat mig. Det är bäst, att du går. Hon hade ryckt upp den stickade vanten ur gördeln. Ibland snodde och kramade hon den och ibland slog hon med den på kjorteln.
Jag ville veta, hvad det är att trycka sig in till hans bröst, kyssas af hans mun, smekas af hans händer. Jag har erfarit allt detta. Mitt ansikte har lutat sig in i den lugna vrån, dit en älskande kvinna alltid söker, när hon vill glömma sitt bryderi. Mina händer ha glidit öfver hans gråsprängda hår, mina fingrar ha fördjupat sig i dess täta massor.
Här, där skymningen nu oss möter i skuggan af barrträn, Här är siskornas lind, hit komma de första om våren, Smekas på granarnas skott eller yfvas och sjunga i toppen, Liksom vore för dem blott solen och morgonen skapad. Men då nalkas jag sakta och får mitt giller på hällen, Skyndar och hukar mig ned vid snöret. Och fågeln i buren Börjar att flaxa och slå och beveka och tjusa och locka.
Du hotar? JULIA. Nej, jag tänker bara, Om jag, som ej är varsam alls, Kom i extas och som en liten mara Slog armarna så här kring onkels hals. v. DANN. Bort, stygga unge, du kan spara Ditt smek, tills jag får tid därmed, Jag vill ej smekas nu, då jag är vred. JULIA. Vred? Nej, hur kan ? Ack, svara ofördröjligt, På hvem? Hvarför? v.