United States or Belarus ? Vote for the TOP Country of the Week !
Att grunden till dessa förnimmelser ej är i den enskilda människan själv, utan är en allmän och gemensam, nämligen Gud i sin uppenbarelse som världsande, det skönjes därav att grunddragen i samvetets lag äro hos alla folk och människor desamma, och att konstens verk, ehuru i olika fullkomlighet och från olika sidor, spegla samma idé.
Jag tycker mig sitta i ett varmt rum, mekaniskt gungande stolen fram och åter. Der ligger hennes land framför mig: en härlig natur. Saftigt glänsande gröna ängar. Skogar, skiftande i tusen fina nyanser, från mörkaste barrgrönt som går öfver i svart, ända till det nyutsprungna björklöfvets lätta, luftiga ton, deri klorofyllet mera anas än skönjes. Fälten stå gula och skina i solljuset.
Hon minnes allting ännu så väl, och berättar det så vackert. Viken, de mörka granstränderna, vassen der borta, och längst i fonden midt på tjärden segelslupen med sina nya, hvita, ovanligt höga segel och vimpeln... Nere vid horisonten, der en liten bit af det stora, vida hafvet skönjes, kunde Weitikka se ett litet mörkt moln. Det växte. Det kom närmare, det blef så sällsamt till sin form.
Ja, det vet ingen var det håller hus, eller när det skall börja manövern, förrän någon upplyser om att de hålla på som bäst att segla, och verkligen skönjes en och annan vit fläck i fjärran, inte större än en mås i naturlig storlek. Förstoringen ökas. Nu äro de här. Mathilda, tvåårigt sto, värdigt att vara fallet efter Ariel och Dagmar, fört av ryttmästaren Harmens.
Ett ögonblick, och se, hans eld har bredt sig ut, Så långt ditt öga hinner, skönjes branden. Hans ilbud flyga, nya sändas hvar minut, Och skaror svänga om som skyndat bort förut, Och Hertzens bataljon har stormat stranden.
Ett och annat segel svävar över den matt silverglänsande vattenspegeln, på vilken den sköna, i sagan och historien ryktbara Visingsö skönjes som en blå strimma. Genom kikarne kunna djäknarne se de Braheska borgruinerna och öns kyrka, vars koppartak glimmar i solskenet.
Dock der bortom holmen skönjes en ensam skridskoåkare, som hittills dolts af Utterns klippor. Han skär långa ytterkanter, i vida cirklar åker han framåt, närmare och närmare kommer han. Malin såg och såg. Hon igenkände honom. Han var der och det röda bältet fladdrade vid farten. Hon såg honom allt tydligare. Småningom fyldes hennes ögon af tårar.
Dagens Ord
Andra Tittar