United States or Laos ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vräka kunde han inte, ty kontraktet var icke stiliserat, och under alla förhållanden var det lugnare att ha gäldenären under sina ögon än låta honom löpa sin väg och kanske aldrig se honom mer. Arrendatorn blev därför sittande, och nöd gick inte honom, men Höjer gick det hårt, ty han hade ju avhänt sig nästan all sin egendom, och hade tillochmed gjort dagsverken gratis.

Nu fanns det ingen... Och hade han inte , för många år sedan, när farbror Ekenström hjälpt honom, lovat sig själv, att han aldrig skulle göra mera? Han blev sittande kapprak i sängen med svetten i pärlor pannan. Hade han inte förändrats mera än ? Var han ännu densamme? Var han fortfarande likadan som han varit många, många år tillbaka i tiden? Blev man aldrig förändrad?

Och hade jag honom vid min sida igen, sittande schäslongen, och var jag fången igen i allt detta mjuka: hans läppar, hans ansikte, hans hår; och : Jag trodde, ni hade en mun! Ty jag hade suttit alldeles stilla med hufvudet nedböjdt. Men jag log vid denna hans förmodan och räckte honom min mun. Och han kysste mig alldeles lugnt, men länge, länge, och mitt hufvud hvilade mot hans axel.

Vi bröder säga nej och resa förbud, ty vi vilja att vår ätt skall stiga uppåt mot höjderna. Ulv Ulvsson var den enda, som ännu förblev sittande. Han vände sig åt sidan och tog sin dotter om armbågarna. Skåde min goda fylgia i mitt sinne, ty rent är mitt uppsåt! Och du, min dotter! Friboren är du liksom jag. Tre frejdade ätteled kan du räkna bakom dig i tiderna.

Han sade god natt. Hon kysste honom kinden, medan det rös till inom honom av motvilja, och han gick skyndsamt in till sig. Han blev sittande vid skrivbordet med handen knuten som kring en kniv. Hur han hatade henne! Och hur han föraktade dem alla, alla, alla mänskor! Humbug! Fy fan!

Han blev sittande orörlig en stund för att förvissa sig om att han inte hört fel. Nu visslade Josef en gång till. Stellan reste sig upp och såg ned över gården. Där, i fönstret stod Josef och vinkade åt honom att komma. Han lydde ögonblickligen. När han stängt dörren om sig sade Josef: Du har inte kommit. Nej. Jag Du blev väl inte förbannad heller för va jag sa sist? Nej.

Vräka kunde han inte, ty kontraktet var icke stiliserat, och under alla förhållanden var det lugnare att ha gäldenären under sina ögon än låta honom löpa sin väg och kanske aldrig se honom mer. Arrendatorn blev därför sittande, och nöd gick inte honom, men Höjer gick det hårt, ty han hade ju avhänt sig nästan all sin egendom, och hade tillochmed gjort dagsverken gratis.

Sådan jag fann honom där för tolv år sen finner jag honom än, sittande vid sitt punschglas i kakelugnsvrån, läsande sina tidningar, strykande huskatten och småspråkande vid värdinnan. Han är några och trettio år och ser ännu ut som en lång, mager student. Men nu våren är han magrare, förefaller det, än i fjor, hyn gråare, ögonen slocknade och rösten tunnare av brist talövning.

Och gick hon. Och länsman, som gjort min av att vilja hålla henne tillbaka, lugnade sig hastigt och blev sittande. Och Träsken trippade av och an mellan kammardörren, där greven hördes gnola en visa, till svarta förstugan, där gumman steg för steg trevade sig fram med det sovande barnet i famn.

Hade han icke dvärgarnas förmåga att tråna efter det omöjliga och att tänka och vilja och säga de vackraste ting mitt under ett svek? och kunde han, liksom dvärgarna också, sittande eller stående, råka i ett krampaktigt tillstånd, under vilket han såg syner. Eller var det icke ? Ljög han för sig själv?