United States or Venezuela ? Vote for the TOP Country of the Week !
Skämtande svarade blott den sextonåriga flickan: "Vet ni ej, gamle Pistol, att vid sjön där nere i dalen Finnes en koja, mera än er bofällig och ensam? Där bland granar och snö i den trånga, föraktade buren Har jag en gammal höna med fem små ungar omkring sig, Hvilka behöfva sig korn och glädje som andra till julen." Sade och log.
Men till hans sida sig smög den sextonåriga flickan, Följde i tystnad en stund med foten den gungande meden, Tills att med hjärtat fullt af bekymmer hon talade stilla: "Fader, i glädjen minnas vi blott oss själfva. En annan Finnes här än; blir julen för honom glad eller sorglig? Får den gamle Pistol sin fröjd tillbaka?
Ljuf i sin barnslighet kom hon, den sextonåriga flickan, Rodnande blygt, med dallrande, klara tårar på kinden, Tog i de fina händernas par den åldriges ena, Väldiga hand och talte med förebrående mildhet: "Elake, hårde Pistol, högmodige, vägrar ni komma, Menar ni, ingen finns, som behöfver er här i den stora, Lyckliga gården?
Vänligt svarade åter den sextonåriga flickan: "Sörj ej, gamle; en dag kanhända, då minst ni det anar, Kommer från kriget er son till sin saknande fader tillbaka. Men då vidgar han ut och förnyar er lutande boning, Odlar en teg, uppsöker en ung värdinna för gården, Trifves och lefver med er och förkofrar sig ständigt i välstånd.
Så han talte och satte sig ned förgrymmad i gungstoln, Medan, hans mulnare stund undvikande, sakta hans maka Vandrade ut till sitt kök, och den sörjande dottren tillika Tröstlös gick till sitt ensliga rum att gråta i stillhet. Ensam blef med sin fader den sextonåriga flickan, Mildt i sitt barnsliga sinne bevekt af den åldriges sorger.
Det var något underligt öfver Pelle Wahlberg: han kunde tiga långa stunder å rad och när han talade var hans ton dämpad och mjuk. Den lilla sextonåriga studentkandidaten gick vid hans sida.
Öfver den spädes bädd, där han rodnade varm i sin slummer, Sänkte den sextonåriga nu sitt lockiga hufvud, Dröjde i skådning en stund och hviskade stilla och sade: "Sof då, din moders tröst, omhägnad af henne, tills tårar Fylla dess blickar igen; då vakna, och efter din tunga Saknar ett språk, säg ömt med ditt omotståndliga öga: 'Moder, en lång, lång färd är för mig än öfrig att göra; Tårar finner jag nog, hvar finner jag glädjen och friden, Om ur ditt modersöga de ej mig följa på vägen.
Men med en suck genmälte den sextonåriga flickan: "Aldrig, vänta ej ens, skall glädjen besöka oss mera; Borta är den långt, långt, med kaptenen i turkiska kriget. Se, då han reddes ut till sin färd, och hans saker i brådskan Skulle från hundrade håll hopsamlas och föras i släden, Kommo min systers lycka, min moders fröjd och min faders Vänliga min att bli utburna med annat och glömmas.
Uppvuxen i dess adliga kultur, har den sextonåriga fröken Augusta i sitt väsen en helt annan förfining än hennes syster på prästgården. Hon spelar klaver, hon har läst Irving och Moore, hon skrifver vers, men framför allt: i hennes hjärta bor en adel, både bildningens och födselns, hvarur detta sextonåriga barn hämtar de ingifvelser, som göra henne till julkvällens tröstande ängel.
Ändtligt talade sakta den sextonåriga åter: "Älskade, nu för en stund må du lämna den ensliga kammarn, Gå att förströ dig, gå att besöka den trefliga stugans Lekar och se, hur af litet också ett hjärta kan glädjas.
Dagens Ord
Andra Tittar