United States or Gabon ? Vote for the TOP Country of the Week !
Satan, mumlade han inne i munnen med sammanbitna tänder. Dessutom kände han, att han började få snuva. Fru Wenschen hade kommit i stark andlig kontakt med Johannes Hall, som hon just upptäckt vid sin högra sida. Greta satt övergiven och litet surmulen och gned på en vinfläck, som hon hade fått på klänningen.
Han kände det som om prästen skändat honom, bedragit honom på allt det, för vars skull han lidit... Han hade ej längre ord för sitt förakt och sin vrede. Det knöt sig inom honom till svordomar, som han satt och mumlade för sig själv bakom sammanbitna tänder: Fy fan, en sådan satans präst! Fy fan!
Hörde han, såg han hvad som skedde här nere, ransakade han hjärtats djupaste gömslen? Om han gjorde det, hvarför var han så kall, så likgiltig? Antti ! Det trängde sig fram mellan mina sammanbitna tänder som en kväfd, dof flämtning, hvilken rymde både raseri och klagan, hot, anklagelse och bön. De hörde ingenting, de samtalade blott vidare. Hvad hade de så mycket att tala om?
Skam och nesa skall häfta vid min död som vid mitt lif, men den skammen skall lyftas upp på en hög schavott öfver mängdens hufvud, och jag skall med sammanbitna tänder ställa mig vid skampålen, ty min smälek skall bli en varning, och min aflifning skall också ge dödsstöten åt din lära, som jag alltid afskytt men icke vågat resa mig mot, därför att du var starkare än jag, därför att du band mig med sensträngar, skurna ur min egen kropp, därför att min fysiska natur, lik en uthungrad våldsverkare, bländade min klarseende tankes ögon och rånade till sig några smulor.
I det vita, svaga, ovissa skenet hävdes och sänktes taket för varje andetag. Han gjorde en rörelse för att kasta sig ur sängen. Hon höll honom. Nej du, nej du, viskade hon mellan sammanbitna tänder. Han slet sig lös och satte sig upp i sängen. Han stirrade ut i månskenet, slöt långsamt ögonen och andades djupt. Här luktar, sade han. Plötsligt rev han till sig kläderna och drog på sig plaggen.
Hon spratt till vid att det ringde häftigt på tamburdörren. Det ringer, viskade hon förskräckt och vred sig lös ur hans armar. Hall satt orörlig med sammanbitna tänder. Låt det ringa, jag öppnar inte. Jag är inte hemma. De sutto tysta och lyssnade spänt, medan sekund jagade sekund. Plötsligt ringde det ånyo, hårdare än nyss, en ringning som kunnat väcka upp de döda. Greta hade blivit blek.
Han knöt näfvarna hårdt, och grinade med sammanbitna tänder för att hålla inne med hvad en karl, som hade så många små att hålla sig uppe inför, och att ta styr på, måste hålla inne med. "Barna, barna, då är ni tokig ! Vi är hos främmande folk. Dom kör ut oss, om ni håll på så här." Var det likt det, att "barna" skulle tiga vid en sådan darrande, halfsnyftande tillsägelse.