United States or Marshall Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Pastorn gick in i hasseldroget, som var blött och valkigt, att hjulspåren sköto ryggar vassa som järnvägsskenor och han skulle just till att titta om knallhatten blivit våt av droppet från buskarne, han hörde hur det knakade ini snåren.

Återstod nu att försöka den underjordiska damsalongen, men der såg jag inga andra ryggar, än de som tillhörde ett par engelskor, och de voro klädda i matrosblusar, medan partiet nedanför höjde sig till en bergskamp, beklädd med »amagerkjolar

Där den delade sig, syntes magra ryggar och gropiga halsar förvissnade somrar, som snabbt höljdes i barmhärtigt töcken. Högt uppe under taket sträckte sig ibland ur skyarna en brun arm efter en kruka, som hade för i natt till och med rymderna befolkats av brinnande och försmäktande osaliga.

Och flyktingen med fasa ryggar, Som fågeln midt i flygten skyggar, För dunsten från det Döda Haf; Han sin kamel mot bergen styr, Och redan Han dem lyckligt hinner; Men ej Han Ödet undanflyr Och stunden Honom der ock finner.

Ett tu, ett tu, raka ryggar, jemna steg, i två led och Hertha som befäl för eftertruppen, hvilken bestod af henne sjelf, och smålog karriolmannen godt mot första ledet och gjorde honnör med handen för både detta och andra ledet samt eftertruppsbefälet, och hans blick sade tydligt, som manliga blickar kunna tala till intelligenta qvinnor: »Rätt , I jenter!

Detta ansikte har etsat sig fast i mitt minne; och vid minnet låder en underlig ångest. Där fanns svek och opålitlighet i det ansiktet. Det laglösa i min natur sträcker mot upprorsmannen. Det kärfva, ärliga i mitt lynne ryggar för hans dubbelhet. En sådan människa kan vinna hela ens tillgifvenhet och förråda den.

Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig; han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop; han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull sin länd; han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.

Se, han far förbi mig, innan jag hinner att se det, han drager framom mig, förrän jag bliver honom varse. Se, han griper sitt rov; vem kan hindra honom? Vem kan säga till honom: »Vad gör duGud, han ryggar icke sin vrede; för honom har Rahabs följe måst böja sig; huru skulle jag våga svara honom, välja ut ord till att tala med honom?

Jag går , men i bakgrunden varseblir jag en väldig dansk dogg med färg som en varg, en avbild av det odjur som vaktade ateljén vid rue de la Santé i Paris. Jag ryggar tillbaka ett par steg; men erinrande mig Jacques Coeurs valspråk: »för ett tappert hjärta intet omöjligt», intränger jag i avgrunden. Cerberus låtsar ej se mig, och jag marscherar , nu mellan två rader låga och mörka hus.

Ve dem som draga åstad ned till Egypten för att hjälp, i det de förlita sig hästar, dem som sätta sin förtröstan vagnar, därför att där finnas många, och ryttare, därför att mängden är stor, men som ej vända sin blick till Israels Helige och icke fråga efter HERREN! Också han är ju vis; han låter olyckan komma, och han ryggar icke sina ord.