United States or Mozambique ? Vote for the TOP Country of the Week !
Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila. Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med. Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar. Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld. Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
Har ni sett uselheten? utropar hon och tager upp en packe fotografier och andliga skrifter. Direktören har icke sett; men nu måste han se. O, vad hans gamla syndiga nerver skaka; han vänder bort sitt ansikte! Men det är förfärligt, utbrister han och hans askgråa ansikte rycker av sinnesrörelse. Man skulle kunna rodna, säger frun, om man icke hade det etiska momentet i sitt självmedvetande.
När kvinnorna hörde sådant tal, blevo de än mer förskräckta och ville icke lyssna utan prisade kärleken och Valdemars mildhet. Vi få se, svarade de. Ni ha handlat obetänksamt, som unga svenner bruka. Det tål att begrunda spåvisans innersta mening och höra, vad som har hänt. Det ena ryktet motsäger det andra. Vem som helst rycker inte utan vidare landets heligaste baner från kyrkväggen.
Hon lyssnade, det var nu alldeles mörkt. Man hörde hur stormen tilltog der ute, den vanliga nattstormen. Han är säkert redan i staden , tänkte hon, eljest vore hans lif i fara, stormen rycker så fort upp den ännu tunna isen. Hon gick till det lilla fönstret och såg ut. Hon urskilde ingenting. Allt var mörkt. Hon öppnade dörren och gick ut på vägen. Lika ogenomträngligt.
Den vinden rycker bort de skatter han har samlat av alla slags dyrbara håvor. Samarien skall lida vad det har förskyllt genom sin gensträvighet mot sin Gud. Inbyggarna skola falla för svärd, deras späda barn skola bliva krossade och deras havande kvinnor skall man upprista. Vänd om, o Israel, till HERREN, din Gud; ty genom din missgärning har du kommit på fall.
Erik rycker till och rodnar han också, det far som en blixtsnabb aning om en kamrat i detta hemlighetsfulla och smärtsamt dunkla, men ändå retande och eggande elände. Har du fått? Och du? Ja, då. Och hur kändes det? Ä, så du frågar, du vet väl Har du varit naken nån gång när du fått ris, jag menar? Ja, visst! Har du sitt på när nån flicka fått ris? Nej klär dom av flickor också då? Ja, visst!
Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan. Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd. Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like. Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
HERRENS röst kommer öknen att bäva, HERREN kommer Kades' öken att bäva. HERRENS röst bringar hindarna att föda; skogarnas klädnad rycker den bort. I hans himmelska boning förkunnar allting hans ära. HERREN på sin tron bjöd floden komma, och HERREN tronar såsom konung evinnerligen. HERREN skall giva makt åt sitt folk, HERREN skall välsigna sitt folk med frid.
Då ropade en man ur folkhopen och sade: »Mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn. Det är så, att en ande plägar gripa fatt i honom, och strax skriar han då, och anden sliter och rycker honom, och fradgan står honom om munnen. Och det är med knapp nöd han släpper honom, sedan han har sönderbråkat honom.
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen. Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats. Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast. Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.