United States or Nepal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Myro hade tagit kransen från hans huvud för att fläta violer i rosorna och kastade allt emellanåt, liksom det övriga sällskapet, en blick bort till pelaren och småskrattade eller försökte småskratta, alldeles som det övriga sällskapet, åt den underliga, skrovliga sången, som likväl skar igenom märg och ben, allvarlig som han var, och i de känslor, de tankar, han väckte och uttalade, så avbrytande mot den sorglösa omgivningen, den tysta nejden, den milda himmelen, den sköna natten med dess trolska ljus.
"Hvad vi längta till de sköna nejderna, som våra resande beskrifva, der rosorna svälla i yppig fägring, der palmerna svaja, der fjärlarne glänsa som flygande blommor, och blommorna dofta ett haf af vällukt, dit, dit, låt oss fara, låt oss skynda i glada lekar, att strö guld på vågen, att förgylla med glänsande glöd hvarje blomma, hvarje strå, och måla i purpur och brinnande färger skyar och jord". Och så ilade de åstad.
Jag tänker som oftast på din framtid, jag, allt medan du klagar och sörjer över det närvarande. Vänta blott, rosorna skola återkomma på dina kinder och elden i dina ögon. Du skall åter varda vacker och väcka männens beundran. Det beror av dig själv att göra din lycka.
Men just derföre är det lilla fartyget ute på färd, ty nu ligga äfven de ryska kryssarne i hamn, hvilka eljest jaga hvarje köl som, lastad med menniskovaror, hastar öfver vågen. Derföre måste de sköna rosorna utsättas för svarta hafvets vinterstormar om många förgås betalas de öfriga desto bättre.
Det var en mäktig drottning, i hvilkens trädgård växte de skönaste blommor från världens alla länder, men isynnerhet var det rosorna hon älskade. Därför växte rosor i trädgården och äfven inne i slottets salar, där de slingrade sig omkring pelare och fönsterkarmar ända upp åt taket.
Rosorna och skogsrevorna, som smycka fasaden, har jag med egen hand planterat. Stora trädgårdsgången har jag rensat med hackan. Men valnötsträdet, som jag planterat dagen efter Christines födelse, har försvunnit. »Livets träd», som man kallade det, är dött.
Frun tog korgen, bröt af en af rosorna och stack den midt i. Här har du den sade hon och gaf honom den doftande bördan. De äro väl rigtiga? frågade Erik och tog med den största andakt och försigtighet i korgen. Det är väl icke något underslef med det här heller?
Med bävande hjärta och kinder så röda som rosorna på bordet, hade Edmée läst brevet till slut en gång, två gånger. Hon hade all möda att tyda den hastiga, nästan oläsliga skriften, men hennes vilja, hennes ömhet, hennes ångest hjälpte henne och dessutom: en älskare skriver alltid så, att hans älskade kan förstå honom!
Kom därför till min fröjd och dela min lycka tillika, Kom ren snart, mot hösten, då allt är yppigt i trädgåln, Rosorna blomma ännu och krusbärsbuskarna gulna; Kanske mognar ett äppel också, om sommarn är vacker."
Och i och med detsamma försvann all känsla av orenhet ur mitt hjärta. Ty vem var i detta centrum? Endast Han. Men Han var även i varje del av massan och något dessutom. Han var i mig som skjutit skunken, han var i djurets orenhet, i skökans spott och spyor, i baronens lilla högfärdiga hjärta och i de brinnande rosorna på damens kinder. Han var i gatstenen och inne i mitt stackars darrande hjärta.
Dagens Ord
Andra Tittar