United States or Sweden ? Vote for the TOP Country of the Week !
Därav kallades källan Den ropandes källa i Lehi, såsom den heter ännu i dag. Och han var domare i Israel under filistéernas tid, i tjugu år. Och Simson gick till Gasa; där fick han se en sköka och gick in till henne. När då gasiterna fingo höra att Simson hade kommit dit, omringade de platsen och lågo i försåt för honom hela natten vid stadsporten.
Men i närheten av sextonde avenyen stannade vagnen. Det hördes en ropandes röst vid främre plattformen men man kunde icke urskilja vad den sade, och stålnätsgrindarna, som stängde av bakre plattformen, öppnades inte. Det blev oroligt i vagnen. »Varför kör ni inte vidare?» »Va står ni här för?» »Rör på spelet!» »Är det meningen att den här vagnen ska bli ett hotell, och stå här jämt?»
Att afhandlingen icke dess mindre är hållen i en ganska missmodig ton härrör från författarens på erfarenhet och kännedom om menniskonaturen grundade farhåga, att hans och andras liknande varningar ännu länge skola förblifva en ropandes röst i öknen. En af Rümelins hithörande uppsatser bär i sjelfva verket titeln: "Unbehagliche Zeitbetrachtungen".
»Kroppen ryys, och hiertat skiälfver, När iag tänker therupå, Ropandes til bergen: Hvälfver Öfver mig och lät mig få Hastig enda, ty jag veet Ingen nåd och säkerheet. Ah, hvar skal iag, usle, blifva, När Gud vil mig öfvergifva?» Det är en centrallyrik inom det rysligt patetiska. Man ser att författaren har djupt dykt ner i fördömelsens jemmer.