United States or Bangladesh ? Vote for the TOP Country of the Week !


När nu konungen kom därfram, ropade han till konungen och sade: »Din tjänare hade givit sig ut i striden, i detsamma en man kom därifrån och förde till mig en annan man och sade: 'Vakta denne man; om han kommer bort, skall det dig såsom det skulle hava gått honom, eller ock måste du betala en talent silver. Nu hände sig, under det din tjänare hade att syssla än här än där, att mannen kom undanIsraels konung sade till honom: »Din dom är given; du har ju själv avkunnat den tog han skyndsamt bort bindeln från sina ögon, och Israels konung kände igen honom och såg att han var en av profeterna.

Ty för hans skull gingo många judar bort och trodde Jesus. När dagen därefter det myckna folk som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var väg till Jerusalem, togo de palmkvistar och gingo ut för att möta honom och ropade: »Hosianna!

Över deras blänkande silverhjälmar flög och ett kvävt klagorop från härbärget, men annars hördes endast brådskande fotsteg. Oupphörligt mötte de hovmän, som försvunno i huvudkyrkan, där lamporna började tändas kring marmorstöttorna från Efesos. Väringarna, väringarna! ropade de slutligen och dundrade med spardorna palatsets järnport, och genast gick den lydigt upp som av sig själv.

Kunna ni nu också vaka och vakta och vid första hovtramp stå färdiga med yxorna framför grinden? Det lova vi dig vid Frey den gode! Och något kan du väl också lita stigmännen, ropade genast alla trälarna. Utan att vänta ett ögonblick längre, skyndade sig genast Tova, pass hennes stela ben förmådde, att begagna sig av den ljusnade stämningen.

Märta, Märta. Havet överröstade honom. Han kände läpparna röra sig, men hörde intet. Märta! ropade han slutligen med ansträngande av sina lungors yttersta kraft.

Han såg farlig ut, där han med lömsk blick och smygande steg gick omkring barnen, och snålt vädrade efter geten, som krupit in emellan dem. "Gosse", ropade Maglena med sin vackert klingande mjuka, men samma gång bestämda röst. "Gosse, huta åt hunn eran. Du sir väl att vi är små och ensammen.

Mitt hjärta slår lugnt, och mitt hufvud är svalt. Jag känner ingen förödmjukelse öfver att han drager sig tillbaka, ty jag börjar inse, att jag som människa är lika mycket värd som han. Hans snille bländade mig i början, att jag dignade ned som Saulus och ropade: »Herre! HerreMen jag skall resa mig, starkare än förr, mera mogen, mera viss mig själf.

gav du dem i deras ovänners hand, att dessa förtryckte dem; men när de i sin nöds tid ropade till dig, hörde du det från himmelen, och efter din stora barmhärtighet gav du dem frälsare, som frälste dem ur deras ovänners hand. När de kommo till ro, gjorde de åter vad ont var inför dig.

Och sedan han hade erlagt betalning för resan, steg han ombord därpå för att fara med till Tarsis, undan HERRENS ansikte. Men HERREN sände en stark vind ut över havet, att en stark storm uppstod havet; och skeppet var nära att krossas. betogos sjömännen av fruktan och ropade var och en till sin gud; och vad löst som fanns i skeppet kastade de i havet för att bereda sig lättnad.

"Och märkvärdiga djur, som leka under träden!" ropade Frumentius icke mindre intresserad, "och vackra fåglar trädens grenar och sällsynta blommor rundt omkring!" "Och musslor stranden!" menade Edesius. "Ja, allt detta skola ni se", bekräftade Metropius, "och ännu många andra Guds under.